Av Rickard Gustafsson
Nästan 1,7 miljoner kronor på två år. Så hög är notan för Laholms kommun för att städa upp plastförpackningar, fimpar och portionssnus som kastats i naturen.
– Det är synd, för det skulle ju inte behövas om folk slängde sina saker där det ska slängas, säger kommunens stadsträdgårdsmästare Anne van Hirtum.
Vem tar hand om glasspappret du slänger på gatan eller fimpen på gatan? Ja, oftast är det kommunanställd personal som tvingas kröka rygg och kostnaden landar på oss alla.
I Laholms kommun är det stadsträdgårdsmästare Anne van Hirtum som sammanställer kostnaderna vilka uppgår till 800 000 – 900 000 kronor/år.
– Det är synd, för det skulle ju helst inte behövas om folk slängde sina saker där det ska slängas och inte i miljön. Då hade vi inte haft de här kostnaderna.
Sedan EU:s engångsplastdirektiv klubbades 2021 gäller dock principen att producenterna ska vara med och bekosta städningen av bland annat plastförpackningar för godis, glass eller snacks, matlådor, fimpar och portionssnus.
Hur mycket en producent får betala beror på hur vanligt deras föremål är som skräp – exempelvis får producenter av cigaretter stå för en större andel av kostnaden.
Trots att rökning minskar och fimparna blivit färre är nikotinskräp fortfarande den största skräpkategorin i svenska stadskärnor. Skräpmätningar i 16 större tätorter under 2024 visar att fimpar utgjorde 49 % av allt skräp. Foto: Adobe Stock
Sveriges kommuner rapporterar sedan ett par år tillbaka in sina faktiska kostnader till Naturvårdsverket, vilka uppgår totalt till drygt en halv miljard kronor. Myndigheten tar därefter in avgifter från producentledet och betalar tillbaka till kommunerna.
Även om producenterna tvingas stå för delar av nedskräpningsnotan drabbar det ändå tredje part – skattebetalarna.
Kommunen får inte full kompensation för sina kostnader.
– Vi får ersättning för 58 procent av våra kostnader och det täcker såklart inte kostnaderna som vi har. Det är en stor del av vår driftbudget och det tar tid för vår personal och pengar som vi hellre skulle lägga på annat, säger Anne van Hirtum.
I slutändan drabbas inte företagen nämnvärt, då kostnaderna flyttas över till konsumentledet i form av högre priser.
I genomsnitt gjordes 532 skräpfynd per 100 meter strand längs Västerhavet, 27 gånger mer än EU:s gränsvärde för vad som anses vara en god miljöstatus. Plast utgör hela 99 procent av det totala skräpet på stränder längs Västerhavet. Foto: Adobe Stock
De mest nedskräpade platserna i kommunen är Laholms stad och längs med kusten. Tätt därefter kommer områden runt källsorteringsstationerna och längs med riksväg 24.
– Det är mycket förpackningar som folk slänger ut genom bilfönstret, men inne i centrummiljön är det mycket fimpar och portionssnus. Det är smått skräp som är svårt att plocka upp och det bryts inte heller ned i naturen. Vid kusten handlar det främst om de större nedfarterna till stranden, både i Mellbystrand och Skummeslövsstrand.
Vad skulle du vilja skicka med för uppmaning till kommuninvånarna?
– Jag skulle vilja att människor tänkte på att ta med sig antingen skräpet hem eller slänger det i närmaste papperskorg.