Sydsveriges största kraftverk byggs i Knäred

Av Rickard Gustafsson

I december kunde LT avslöja Statkrafts framtidsplaner kring att bygga en helt ny underjordisk vattenkraftstation i Knäred. Förstudien för projektet, som kommer bli södra Sveriges största vattenkraftverk, går nu in i nästa fas där Statkraft bjuder in till samråd framåt vårkanten.

Statkrafts framtidssatsning på ny vattenkraft i Lagan blev offentlig när Laholms Tidning i början av december berättade om planerna där ett nytt vattenkraftverk kunde komma att ersätta de tre äldre kraftstationerna i Bassalt, Knäred övre och Knäred nedre.

Innan offentliggörandet hade Statkraft tillsammans med experter från olika konsultbolag i månader genomfört provborrningar och geologiska undersökningar för att säkerställa att planen på att bygga en underjordisk krafttunnel, med en fallhöjd på 30 meter, rent tekniskt skulle fungera.

Vinsten med det skulle vara påtaglig då effekten på den nya kraftstationen preliminärt blir 10 MW högre än dagens tre befintliga kraftverk tillsammans. Den årliga elproduktionen skulle efter investeringen öka från dagens 105 GWh till över 130 GWh.
– Nya turbiner har bättre verkningsgrad än de som sitter på de befintliga anläggningarna. 10 megawatt säger kanske inte så mycket men det skulle betyda en ökning av elproduktionen med 20–25 procent jämfört med i dag, berättade Monica Engman i LT den 7 december.

I december fanns fortfarande alternativet att renovera de tre befintliga kraftverken, men företagsledningen har nu beslutat att gå på nybyggnadsalternativet.

Ett underjordiskt tunnelkraftverk byggs vid Bassalt med utlopp vid Knäred nedre, vilket betyder att de övriga tre kraftverken tas ur drift.
Samtidigt ska dammen i Bassalt stärkas för möjligheten att kunna höja dämningsnivån.
Genom nybyggnaden kan driften effektiviseras när den samlade och utökade fallhöjden från de tre kraftverken utnyttjas i ett enda optimerat kraftverk.




Samtidigt försvinner ett vandringshinder i Lagans huvudfåra, vilket skapar möjlighet att återskapa miljövärden som försvann när vattenkraften byggdes ut i början av 1900-talet.
– Vi kommer att riva ut delar av regleringsdammarna vid Knäred övre så att det blir en mer naturlig strömsträcka mellan Bassalt och ned till Hjörneredsområdet. Sen är det inte beslutat exakt hur vi ska göra det, säger Monica Engman.

Den grävda kanalen, mellan Knäred övre och Knäred nedre, ska läggas igen.
– Det är tanken, men i dagsläget rinner Vänneån in i den kanalen. Därför vill vi leda tillbaka Vänneån till den ursprungliga åfåran, direkt i Lagan. Omledningen av Vänneån är en ganska liten bit i det här projektet, menar Monica Engman.

Processen är lång innan arbetet kan starta och i vår kommer Statkraft bjuda in till samråd. Det betyder möten med Länsstyrelsen och andra myndigheter, fysiska möten med närboende och organisationer men också digitala möjligheter för den som vill bidra med synpunkter.
Datum och plats för ett fysiskt samrådsmöte är inte spikad, men Engman berättar att det fysiska mötet kommer att ske i Knäredstrakten någon gång under vårkanten.

Efter samrådet inleds det viktiga pappersarbetet för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan hos Mark- och miljödomstolen.
– Om allt går väl hoppas vi kunna skicka in en tillståndsansökan i slutet av 2023 och den processen väntas ta 1-2 år. Vi hoppas att kunna komma i gång med ett bygge i slutet av 2020-talet, berättar Monica Engman.

Vad ser du som de största utmaningarna med det här projektet?
– Tekniskt sett är det att vi bygger en underjordisk station i berget, men tunneldrivning och att bygga i berg är samtidigt beprövad teknik som vi länge hållit på med. Samtidigt är det många olika delar i projektet så det är väl att hålla en tidsplan och undvika förseningar som är den största utmaningen. Det är därför vi gjort så många provborrningar eftersom dålig bergkvalitet driver kostnader, säger Monica Engman.

Budgeten för det gigantiska projektet håller Statkraft än så länge hemlig.

LÄS MER: Historisk satsning på ny vattenkraft i Lagan?
LÄS MER: Cronqvist jublar över potentiell vattenkraftsatsning