Naturens vackra värstingar ger kommunen mer jobb
Av Carina Nilsson
Listan över invasiva arter i Laholms kommun kan göras lång. Parkslide, kanadensiskt gullris och vresros finns på många platser och bekämpas varje år. Men det finns också goda exempel där kommunen har lyckats få bort invasiva arter.
– Det är lite som att städa, det måste göras gång på gång, säger stadsträdgårdsmästare Anne van Hirtum.
Anne van Hirtum och kommunekolog Rebecka Thise är de som har huvudansvaret för att jobba mot invasiva arter i kommunen.
– Vi har nu fått ett fördjupat uppdrag och behöver utöka vårt uppdrag med nya arter. För vissa arter blir det ingen skillnad, bortsett från att antalet platser där de dyker upp ökar hela tiden, säger Rebecka Thise.
Kommunen har alltså jobbat för att få bort invasiva arter i många år och det görs utifrån flera olika syften.
– De invasiva arterna hotar den biologiska mångfalden och vår inhemska flora, men vi bekämpar dem också för att de blir ett hot mot det rörliga friluftslivet eller mot människors hälsa, säger Rebecka Thise.
Några exempel på det är jättelokan som bekämpas för att den kan ge människor svåra brännskador och sjögull som kan bli ett hot mot friluftslivet.
– Vi har sjögull på några platser i Lagan, får man in den i en hamn kan det bli omöjligt att använda båt där till exempel. Vi har ett parkområde i Våxtorp, som är flitigt använt av allmänheten, där begränsar vi parkslide för att det ska kunna fortsätta vara tillgängligt för allmänheten, säger Rebecka Thise.
Bekämpningen görs av kommunens personal men ofta i samarbete med andra såsom regionen, föreningar och de olika vattenråden.
– Tillsammans med regionen hade vi förra året och året dessförinnan anställda naturvärdar i Halland som bland annat gjorde en jätteinsats mot invasiva arter vid Lagan. Att jobba vid vatten är alltid bra, eftersom de kan spridas över stora områden med hjälp av vattnet, säger Anne van Hirtum.
Hon jämför arbetet med invasiva arter med att städa.
– Man måste hela tiden upprepa arbetet för att hålla dem i schack. Det kommer också nya arter och de dyker upp på nya platser, det är ett ständigt pågående arbete, säger hon.
Det finns dock även goda exempel i kommunen, där man har lyckats komma tillrätta med problemen.
– Alla arter är inte lika besvärliga. Vi tog bland annat bort gudaträden i Stadsparken, när de var borta var de borta. Längs Genevadsån har det varit stora problem med skunkkalla, där har Genevadsåns vattenråd och markägare gjort ett jättejobb och fått kontroll på situationen men det har tagit runt tio år, säger Rebecka Thise.
Vilka arter som ska bekämpas och varför beror på situationen.
– Vi utgår alltid från EU-listan och den nationella listan. I närheten av vatten finns alltid hög risk för spridning men sedan beror det på hur mycket de bedöms skada andra värden, säger Rebecka Thise.
De invasiva växterna påverkar numera hela samhället och kommunen behöver ta hänsyn till dem redan på planeringsstadiet.
– Får vi in dem i ett område som ska exploateras så måste massorna hanteras separat, vilket fördyrar projekten, säger Rebecka Thise.
Den som hittar en invasiv växt kan rapportera det till artportalen.se men en del kontaktar också kommunen.
– Hittar man invasiva växter på kommunens mark kan man alltid rapportera till oss, ju tidigare vi kan bekämpa desto enklare är det. Även om lagstitningen inte är lika strikt för privata markägare så är det bra att se över vad man har i sin trädgård och att hantera trädgårdsavfall enligt de regler som finns, säger Rebecka Thise.
LÄS SENASTE E-TIDNINGEN
