Inga entydiga svar om solceller på kulturtak
Av Rickard Gustafsson
2018 beslutade riksdagen att slopa kravet på att söka bygglov för solpaneler i områden som inte har detaljplan eller områdesbestämmelser. I detaljplanerat område, med fastigheter som omfattas av kulturskyddsbestämmelser, varierar det från fall till fall och i slutändan är det politiken som avgör.
Från fall till fall, säger expertisen om bygglov för solpaneler på kulturmärkta byggnader.
Foto: Adobe Stock
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och Boverkets direktiv gäller inte bygglovsbefrielsen på byggnader eller områden som är klassificerade som särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
På Boverkets hemsida skriver dock myndigheten att solenergianläggningar som monteras på byggnader inte alltid kräver bygglov utan att det krävs en bedömning i varje enskilt fall om anläggningen avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende.
Formuleringarna ger utrymme för tolkningar, men att det skulle finnas ett generellt stopp för svarta solceller på röda tak stämmer inte, berättar Charlotta Hansson, chef på byggenheten i Laholms kommun.
Vad kommunen i grunden tar i beaktande är om fastigheten eller området:
• har ett kulturskydd
• omfattas av bevarandeplanen
• eller har ett särskilt skydd i detaljplanen.
– Vi redovisar de här faktorerna på vår hemsida, men i de här fallen måste man alltså söka bygglov och det blir en prövning om man får det eller ej, säger Charlotta Hansson.
Hansson berättar att bygglovsärenden gällande kulturskyddade fastigheter alltid går vidare till Kulturmiljö Halland som fungerar som remissinstans.
– Vi nyttjar Kulturmiljö Halland som sakkunniga i de här frågorna. Skulle det vara så att de i sitt yttrande anger att det inte är lämpligt, att det påverkar värdet i för stor utsträckning, ja då går vi tjänstemän på deras vägledning. Sen skickar vi upp ärendet till politikerna i samhällsbyggnadsnämnden som får avgöra om det blir bygglov eller inte, säger Charlotta Hansson.
Antalet bygglovsansökningar på kulturklassade fastigheter har blivit fler och fler i elkrisens spår, berättar Björn Ahnlund, bebyggelseantikvarie på Kulturmiljö Halland.
Han berättar att fastighetens klassificering, i bebyggelseinventeringens skala A till C, ger en indikation på hur restriktiva Kulturmiljö Halland är i sin bedömning.
– Vi brukar vara ganska restriktiva, men sen beror det lite på vilken typ av byggnad det handlar om. Man får bedöma det från fall till fall, men de högst värderade brukar vi alltid avråda ifrån, säger Björn Ahnlund.
Hur går era tankar kring samhälls- och klimatnyttan kontra kulturmiljövärden?– Vi försöker inte väga in det utan vårt uppdrag är att titta på hur det påverkar kulturvärden. För oss är kulturvärdet samhällsnyttan och det är det vi bevakar. Energi- och klimatproblemen är det andra aktörer som bevakar och den sammanvägda bedömningen gör inte vi, säger Björn Ahnlund.
LÄS MER:
Takfärg sätter stopp för solcellssatsning?