Kommunen: "Dålig sikt ett växande problem"

Av Johan Jönsson

Laholms kommun vill informera fastighetsägare om vikten av fri sikt i trafiken. Siktskymmande hinder – oavsett om det handlar om häckar, staket, murar eller plank – utgör ett växande problem som i värsta fall kan leda till olyckor och rättsliga åtgärder.
– Det här är inte bara en fråga om hur det ser ut. Det handlar om liv och säkerhet, säger trafikingenjören Carl Ejwertz Johanzon.

Kommunens arbete utgår från riktlinjer framtagna av Sveriges Kommuner och Regioner, bland annat materialet “Klipphäcken!” från 2016. Trots namnet handlar det inte enbart om häckar.

– Vi försöker bredda bilden. Det gäller allting som kan påverka sikten – växtlighet, men också staket, murar och plank, säger Pierre Bengtsson.

Det centrala är att trafikanter ska kunna se och bli sedda, särskilt i bostadsområden där många oskyddade trafikanter rör sig.

I Laholm följer kommunen SKR:s rekommendationer:

Sikttriangel på minst 10 x 10 meter i korsningar

Minst 2,5 x 2,5 meter vid utfarter

Inom dessa ytor får hinder inte överstiga 80 centimeter

Pierre Bengtsson går igenom "Klipphäcken!" från SKR. Den har funnits i tio år men alla vet ändå inte vad som gäller. Foto: Johan Jönsson

Reglerna gäller oavsett om det handlar om en häck, ett plank eller en mur.

– Det här är en gemensam standard som många kommuner arbetar efter, säger Bengtsson.

Fler ärenden – ökad medvetenhet

Sedan 2020 använder kommunen felanmälningssystemet Infracontrol, där invånare kan rapportera brister via app, webb eller telefon.

Det har lett till ett ökat inflöde av ärenden.

Pierre och Carl hade hellrre jobbat mer förebyggande med trafiksäkerhet än med tillsynsärenden. Foto: Johan Jönsson

– Många anmälningar rör just bristande sikt i korsningar, inte bara växtlighet utan även andra hinder, säger Bengtsson.

När ett ärende kommer in gör kommunen en platsbedömning. Vid behov får fastighetsägaren ett brev med krav på åtgärd, normalt inom två veckor. I vissa fall ges längre tid, exempelvis för att inte skada växtlighet vid fel årstid.

Om åtgärder uteblir kan ärendet gå vidare enligt plan- och bygglagen.

Fastighetsägare kan då överklaga till länsstyrelsen och vidare till mark- och miljödomstolen. I sista hand kan vite bli aktuellt.

– Det är inget vi vill använda, men det finns som ett verktyg, säger Johanzon.

Enligt kommunen är okunskap en stor utmaning.

– De flesta vet inte riktigt vad som gäller, säger Bengtsson.

Samtidigt möter kommunen ibland motstånd.

– Man hör ofta att det inte hänt något tidigare. Men det räcker att det händer en gång – och då är det för sent, säger Johanzon.

Kommunen betonar att ansvaret ligger hos fastighetsägaren att säkerställa fri sikt från sin tomt.

Det innebär att:

Inget får skymma sikten i korsningar eller utfarter

Hinder inte får vara för höga inom sikttrianglar

Fri höjd måste hållas över gång-, cykel- och körbanor

Vid en olycka kan ansvar i vissa fall falla tillbaka på fastighetsägaren – särskilt om brister redan påtalats.

Målet är att minska behovet av tillsyn genom bättre kunskap.

– Kan vi få fler att förstå vikten av fri sikt så kan vi lägga mer tid på förebyggande trafiksäkerhetsarbete, säger Johanzon.

Budskapet från kommunen är tydligt:

Det handlar inte bara om att klippa en häck – utan om att säkerställa fri sikt och en trygg trafikmiljö.

Pierre Bengtsson och Carl Ejwertz Johanzon menar att många vill göra rätt men att det inte är alla som vet vad som gäller. Foto: Johan Jönsson