Ledare: "Vi kan bättre än så här"

Av Joakim Ormsmarck

Ansvarig utgivare Joakim Ormsmarck om debatten kring räddningstjänsten som, enligt honom, har kantrat och kört i diket.

Ibland måste vi besinna oss. I de sociala mediernas tidevarv är det så lätt att saker accelererar till en nivå där vi kanske till och med glömt vad det var vi blev så upprörda över från början. Adrenalinet pumpar och bakom tangentborden skapas alias av oss själva som vi förmodligen skulle förneka om vi fick se dem i efterhand.

Det finns alltid två sidor av ett mynt. De senaste dagarna har Höks Pastorat hamnat i det som vi i dagligt tal kallar ett mediedrev, att sedan detta drev mestadels skett i de sociala mediernas delvis laglösa land är en helt annan sak. Men likväl, det är ett drev.

Jag vet inte vad det är med oss människor som gör att vi går i gång så på just detta med drev. Vi har haft det i oss förmodligen sedan homosapiens en dag såg dagens ljus för första gången. Från häxprocesserna till Simpsons. Vi människor älskar syndabockar och helst ska de hängas högt och synligt på stadens torg. Skampålen är saknad i vårt samhälle.

Vi som tidning har en del i detta. Vi har ett ansvar att inte skapa drev samtidigt som vi har ett ansvar att inte undvika frågor som kan leda till drev. Ni hör själva, vi förhandlar med oss själva dagligen i hur vi ska hantera olika frågor. Och det är vårt jobb.

De senaste dagarna har jag haft förmånen att få möjlighet att prata med flera av de människor som befinner sig mitt i detta drev kring den fråga som just nu är på allas läppar. Vi har mötts i samtal som jag verkligen uppskattat där vi kunnat finna samförstånd i de frågor där vi hittar konsensus men också förstått varandra i de frågor där våra ståndpunkter inte möts lika enkelt.

Höks Pastorat har ett femtiotal anställda. Människor vars arbetsgivare just nu lynchas och hånas på torget, eller sociala medier om vi ska vara finstilta. Detta är inte okej.

Det finns alltid två sidor av ett mynt.

Den debatt som just nu förs baseras på en insändare från en ledsen son.

Samtidigt är detta ett personalärende och en fråga där det finns så många fler lager än vad som ryms i de spaltmillimeter en insändare (eller ett svar) får lov att ta.

Som chefredaktör är jag just nu kluven.

Jag erkänner detta.

Jag står fullt ut för den ledare jag skrev i helgens tidning, då den är en kommentar på ett svar på en insändare. Samtidigt rannsakar jag mig själv i hur min roll i detta drev gestaltar sig.

Ångrar jag min ledartext?

Nej det gör jag inte.

Men jag mår likväl dåligt av att ha varit en del i det drev just nu råder.

Laholmare, vi kan bättre än så här.

Joakim S Ormsmarck

Chefredaktär, laholmare & människa