Av Insändare
Mats Olofsson och Ola Bengtsson i Strand för alla menar att strandfrågan kommit att handla om känslor och åsikter.
Denna dag för tio år sedan rapporterade media att Länsstyrelsen i Halland funnit att strandtrafiken i Mellbystrand och Skummeslöv inte utgjorde någon olägenhet för människors hälsa, efter att en stugägare försökt få denna förbjuden
Länsstyrelsen fann också att det inte fanns någon stor risk för att djur eller växtlivet tar skada.
Nu tio år senare, efter det att Länsstyrelsen beslutat att strandtrafiken är miljöfarlig för djur och växter och stranden ligger öde.
Länsstyrelsen fann senare efter det ny landshövding tillträtt, efter det ovan nämnda beslutet och ny ingiven klagan, att bilar packar sanden, att detta påverkar bildningen av sanddyner och försvårar för grävande insekter att etablera sig samt det försvårar för växter att etablera sig, särskilt martorn och sandmålla, och risken för oljeutsläpp från bilar.
Mark och miljödomstolen höll med om det Länsstyrelsen bestämt och denna uppfattning och fastställde att bilar på stranden var miljöfarligt. Mark och miljööverdomstolen nekade prövning.
Kommunens anlitade advokater gjorde sitt jobb från advokatkontoret, kommunen från kommunkontoret och Länsstyrelse, som dock varit ute och tittat på antalet nedfarter, och miljödomstolen från sina kontor
Bevisningen i domstolen utgjordes av kartbilder och flygfoton. Ingen hade undersökt strand, sand, växt eller djurliv.
Strand för alla, som inte fått överklaga eller vara part, beslutade sig att som förening söka resning och genomförde med hjälp av experter undersökningar av strand, sand och förekomsten av växter.
Dessa visade då att bilar inte packade sanden, vilket alltså inte påverkade sanddynerna eller de grävande insekterna. Vidare visade undersökningarna att det inte växer något på stranden vare sig där bilar kört eller inte kört. Martorn och sandmålla fanns i några få exemplar och de visade sig finnas uppe vis sanddynerna där bilar inte körts. En film gjordes utvisande stranden från söder till norr för domstolen att se, som alltså inte varit där själv.
Mark och miljödomstolen nekade återigen prövningstillstånd och menade att det inte kommit till någon ny bevisning! Målet ligger nu i HD.
Hur blev det så här?
Ja, år 2020 tillträdde en ny Landshövding, som helt frankt gick ut och förkunnade att ”bilar packar sanden” vilket lagen säger! Personalen ändrade uppfattning. Målet kunde därefter tas upp av, miljödomstol, som utan någon egentlig bevisning fann att det var sant. Miljööverdomstolen ville inte pröva. Miljööverdomstolen avslog sedan resning då ny bevisning enligt denna domstol inte förebringats.
Kontentan av detta ärende är sålunda att det inte är juridik, sunt förnuft, kunskap eller bevisning som gäller, utan känslor och åsikter.
Ola Bengtsson
Mats Olofsson