Av Insändare
Här är en insändare om hur Davids pappa är tvingad att sluta som deltidsbrandman. En order han fått av Höks pastorat där han jobbar som vaktmästare.
Höks pastorat har svarat på insändarskribentens kritik. Kommer längst ned i texten.
I över 25 år har min pappa jobbat som deltidsbrandman på Knäreds brandstation i Laholms kommun. Han älskar brandkåren och allt vad det ger honom. Gemenskapen och slitet som hans grupp går igenom för att hjälpa folk och rädda liv är hans kall. Han brinner för brandkåren.
Min pappa jobbar också som vaktmästare på Knäreds kyrkogård.
Ett jobb han fick efter att den förre vaktmästaren som också var brandman gick i pension. Pappa har nu jobbat på Knäreds kyrkogård i snart 15 år. Med över ett decennium av erfarenhet av hans arbetsplats så skulle man tro att hans jobb var i säkert förvar, men så är nu inte fallet. Höks pastorat som förvaltar Knäreds kyrkogård har beordrat honom att sluta vara med i brandkåren. Han har fått en och en halv månads uppsägning om han inte slutar vara brandman.
Som deltidsbrandman så har man en inställningstid till stationen vid ett larm på runt fem minuter. Alltså måste man ha ett jobb som ligger i närheten av stationen för att kunna utföra sin plikt som brandman. Problem uppstår eftersom han har jour var tredje vecka och därför så kan han inte lämna Knäred den veckan. Det största problemet verkar vara att han inte kan medverka på möten när han har jour.
När jag hört honom berätta om detta så blir jag arg, orolig och ledsen. Arg för att Höks prioritering är att sköta bortgångna människors blommor istället för att rädda människor. Orolig för min pappa är över 50 och att hitta ett arbete i Knäred som fungerar ihop med räddningstjänsten skulle vara jättesvårt. Och ledsen för att mitt förtroende för kyrkan försvinner. Om det är något som jag lärt mig av kristendomen så är det att hjälpa de som behöver hjälp, att inte vara självisk och att vara snäll.
Tyvärr så håller brandstationen i Knäred på att förlora sina brandmän. Det är ett faktum efter att industri efter industri i Knäred stängt. Jag tycker att Höks pastorat ska vara stolta som har en arbetsplats där en deltidsbrandman kan arbeta. En deltidsbrandmans lön kan man inte leva på alene. Knäred behöver brandmän precis som Laholm och Markaryd behöver brandmän.
Något jag aldrig reflekterat över förrän nu är hur stor påverkan pappa har haft på andras liv, mer än mitt egna.
Pappa har räddat liv. Han har en stor bok där han klistrar in alla tidningsartiklar från larm han åkt på. Bränder, trafikolyckor, i väntan på ambulans fall, kor som fastnat i gyttja, översvämningar. Allt har han sparat, så att bevisa betydelsen av en arbetsplats som främjar Knäreds brandmän vore inte svårt.
Att anställa en brandman är inte enkelt då arbeten den utför måste kunna lämnas omedelbart när ett larm sker, men det får inte överskugga den nytta en brandman gör. Pappa har alltid tagit ansvar för den tiden han varit borta genom att jobba in tiden nästa dag. I början av hans vaktmästarkarriär så höll till och med pastoratet sina möten i Knäred då pappa hade jouren för att han skulle kunna vara med på dem.
Pappa jobbar som vaktmästare för att kunna vara brandman, så låt honom behålla båda sina jobb. Det har fungerat i så många år, till och med innan min pappa började som vaktmästare. Han har fått köra tankbilen till Hishult ibland för att kunna ha söndagsgudstjänsten när inte någon kunnat byta jouren med honom, men han har löst det. Hans anställning som brandman ställer till det, men jag ber att Höks pastorat anpassar sig igen. Det är en uppoffring, och den går inte obemärkt förbi. Låt honom behålla jobbet för alla dem som någon gång behövt eller kommer behöva ringa 112.
David Malmberg
Höks pastorat svarar
Många medarbetare i Höks pastorat har bisysslor, dvs en sysselsättning man har vid sidan av sin huvudanställning. Huvudregeln är att arbetstagaren förfogar fritt över sin fritid, men samtidigt är arbetstagaren skyldig att sätta huvudarbetsgivarens intresse framför sitt eget. Konflikt kan uppstå om huvudarbetsgivaren anser att bisysslan konkurrerar med den huvudsakliga anställningen i så hög grad att den påverkar arbetsförmågan, arbetstiden eller försvårar för arbetsgivaren att leda och fördela arbetet.
Räddningstjänsten och Svenska Kyrkan är båda viktiga i samhället. Räddningstjänsten står under kommunens ansvar och politiska styre, medan Svenska Kyrkan är en egen medlemsorganisation. Finns det någon mening med att försöka jämföra våra respektive verksamheter och uppdrag?
Naturligtvis är det oerhört beklagligt att Räddningstjänsten saknar resurser för att kunna utföra sitt uppdrag. Höks pastorat behöver sätta den egna organisationen framför det som är kommunens ansvar, och som huvudarbetsgivare ta ansvar för alla anställda i pastoratet. Det innebär att säkerställa både en hög standard på det arbete som utförs, utan att det påverkar den fysiska eller sociala och organisatoriska arbetsmiljön negativt. För att kunna nå denna standard och bibehålla en tillfredsställande arbetsmiljö för alla anställda behövde vi som arbetsgivare ta beslutet att vi behöver våra anställda tillgängliga i hela pastoratet under arbetstid.
Just i detta fall som insändaren påtalar påbörjades bisysslan enligt dokumentation redan år 2013. År 2013 fanns inte Höks pastorat. Det var då ”Höks kyrkliga samfällighet” och organisationen inom både personal och verksamhet var till stor del annorlunda mot hur det ser ut i nutid. För att kunna fortsätta bedriva verksamhet samt att etiskt och moraliskt ta ansvar för användningen av de svenska skattebetalarnas och medlemmarnas pengar, behöver Höks pastorat ständigt se över sin verksamhet och dess organisation.
Insändarens påstående att ”Han har fått en och en halv månads uppsägning om han inte slutar vara brandman” är inkorrekt. Arbetstagaren är fortsatt anställd på 100% i Höks pastorat och fri att utöva sin bisyssla på sin fritid. I dokumentet från 2013 finns ingen hänvisning gällande uppsägningstid av bisysslan. För att tillmötesgå Räddningstjänsten valde Höks pastorat att ge arbetstagaren 1,5 månader att avsluta sin bisyssla hos Räddningstjänsten.
Flertalet av våra anställda, precis som Höks pastorat som arbetsgivare, är stolta över det arbete vi utför. Ett urval presenteras i vårt församlingsblad ”Kyrkobladet” som ges ut till alla församlingsbor i Höks pastorat fyra gånger om året. Där kan man till exempel läsa om att en kyrkogårdsvaktmästares uppgifter är långt ifrån att bara gå på möten och plocka vissna blommor.
För Höks pastorat
Anette Silfwerapel Kyrkoherde
Annalena Emilsson Kyrkorådets ordförande