Minnesord: Ambassadören och chefredaktören Anders Ljunggren

Av Per Brolléus

Före detta ambassadören och chefredaktören för Laholms tidning Anders Ljunggren har avlidit, 73 år gammal. Han efterlämnar hustrun och livskamraten Barbro Allardt Ljunggren, barn och barnbarn samt oräkneliga vänner.

Anders Ljunggren hann med mycket. Från ungdomens engagemang i Centerpartiets Ungdomsförbund, ur folkbildningens och uppväxtens Småland, växte en imponerande karriär fram inom journalistik, politik och diplomati. Anders var en föreningsmänniska. Han kunde sätta sig i förarsätet och peka med hela handen när det behövdes. Men framförallt var hans arbetsmetod studiecirkelns - att lyssna, att diskutera, att ta in olika åsikter och att övertyga.

Vi lärde känna varandra under 1990-talets budgetsanering. Socialdemokraterna styrde med Göran Persson som statsminister, men samarbetet med Centerpartiet var avgörande för att besluten skulle passera Riksdagen - och för att omvärlden skulle veta att besluten var hållbara. Det var en svår tid med svåra beslut. Anders Ljunggren hörde till dem som satte omsorgen om Sverige och svensk ekonomi främst, även när det blåste.

Efter många år som journalist och politiker växlade Anders Ljunggren bana till diplomatins värld. Att besöka den ambassad där Anders tjänstgjorde var alltid lika spännande. Utöver Anders breda och djupa kunskaper om länderna erbjöds djuplodande samtal med ledande politiker, forskare och kulturpersonligheter. Anders kände alla, och alla kom när han bjöd in.

Efter framgångsrika år vid svenska ambassaderna i Helsingfors, Reykjavik och Tallinn kom han hem till den folkrörelsevärld han älskade. Efter flera år som ordförande i Föreningen Norden utsågs han till ordförande för Nordens folkhögskola Biskops-Arnö. Hans insatser för Biskops-Arnö kan inte överskattas.

Med sin förankring i nordiskt samarbete såg han till att vårt nordiska bibliotek och våra nordiska kurser stärktes och byggdes ut. Med sin övertygelse om folkbildningens betydelse såg han till att all vår verksamhet präglades av demokrati och bildning. Med sitt sociala patos såg han till att vi byggde upp nya verksamheter inom SFI och för ungdomar som inte kommit in i samhällsgemenskapen. Med sitt bondförnuft tryggade han Biskops-Arnös finanser.

Sista gången vi träffades var Anders märkt av sin sjukdom och väldigt orolig över den faktaförnekelse, populism och polarisering han såg i den politiska debatten. Jag lovade honom att jag skulle fortsätta hans kamp för den svenska folkbildningen, för folkhögskolor, studieförbund och studiecirklar. I den kampen hade Anders behövts länge än.

Anna Ekström

Ordförande i Nordens folkhögskola Biskops-Arnö, fd utbildningsminister