Spännande järnåldersfynd där Sofieroleden dras

Av Rickard Gustafsson

Arkeologer som just nu finkammar området där Sofieroleden ska byggas har konstaterat en boplats från järnåldern. Lämningarna är 2 000–2 500 år gamla och bland fynden finns stora fragment av keramikkärl.
– Man blir ju jätteglad såklart, säger Linda Wigert, projektledare på Kulturmiljö Halland.

På området Örelid i Laholm, mellan Kristianstadsvägen och Granitvägen, pågår just nu en arkeologisk slutundersökning genom Kulturmiljö Hallands försorg.

Redan för 20 år sedan gjordes det en utredning och förundersökning för att komma fram till vilken typ av fornlämning det handlar om och hur komplicerad den skulle vara att ta bort.

– Nu är vi i den sista fasen och det betyder att vi tar bort fornlämningarna helt och hållet. När vi är klara är det fritt fram att bygga vägen, säger projektledaren och arkeologen Linda Wigert.

I tre veckors tid ska arkeologerna finkamma området för att ta vara på fornhistoriska fynd. Wigert berättar att de funnit en boplats daterad till förromersk järnålder, vilket är århundradena före år 0.

– Vi har bara hittat lämningar från en ganska kort tidsperiod. Det är lite ovanligt för vanligtvis brukar det vara lämningar från både tidigare och senare perioder och det gör ofta svårare. Nu har vi en plats som är fint daterad och då skulle vi kunna knyta nästan all aktivitet på platsen till perioden, säger hon till LT.

Långt innan Sofieroleden ens var påtänkt bodde och arbetade människor på Örelidsområdet nära sluttningen mot Lagan. I dag går arkeologerna fram med båda grävmaskin och fina borstar för att leta efter fynd på den tidigare boplatsen.

Arbetet har bara kommit halvvägs men Wigert konstaterar att de redan funnit 300 anläggningar (gropar, härdar, kokgropar, stolphål etc.)

– Vi gissar att det är en form av hantverksplats för vi har hittat två ugnar hittills och väldigt många stora härdar (eldstäder). Det är åtminstone tre hus på platsen och det skulle kunna vara kopplat till hantverksverksamheten, men det skulle också kunna vara bostadshus. Just nu har vi stolphålen utmarkerade, men vi har inte hunnit undersöka de närmare ännu.

I flera gropar har man funnit tjocka lager av kol. Det visar, menar Wigert, att människorna för över 2 000 år sedan regelbundet använt eldstäderna – både utanför och inuti husen.

Prover från en dryg handfull av lämningarna kommer att skickas i väg till laboratorium där de ska analyseras med kol-14-metoden. Wigert tror att de ska kunna datera fynden ner till en nivå på plus minus 20 år.

Några fynd skapar lite mer arkeologiadrenalin än andra. I en stor grop hittades flera högar av stora fragment av ett eller två stora keramikkärl.

– Det är vårt finfynd än så länge. Jag och min kollega har aldrig grävt fram så stora fragment, utan vanligtvis får man nöja sig med små smuliga kärvor. Det här var så välbevarat så här ska vi nog till och med kunna återskapa formen, säger Linda Wigert entusiastiskt.

Hela området är fullt av gamla eldhärdar från tiden före Kristi födelse. Kulturmiljö Hallands arkeologer har på bara en dryg vecka hittat 300 anläggningar av olika slag.

De 300 groparna, eldhärdarna och stolphålen bidrar till att visa ett mönster eller en bild av hur ytan användes för över 2 000 år sedan, men samtidigt är fynden lättare att relatera till.

– Det ger en spännande känsla av att resa i tid. 2 000 år känns helt plötsligt kortare, när man sitter vid någons härd där människor värmt sig och håller delar av deras matkärl i handen. Det klart att det pirrar i magen när man hittar så fina grejer, säger Linda Wigert.

Den 31/10-1/11 kommer Kulturmiljö Halland ha Öppen visning på Örelid. Det är fritt för vem som helst att komma och det sker klockan 16 båda dagarna.

– Då får man jättegärna komma hit. Då berättar vi om vad vi hittat, man kan ställa frågor och vi går runt på en visning på platsen, säger Linda Wigert.

Utgrävningen syftar inte bara till att hitta fynd från förromersk järnålder. Ambitionen är också att kunna berättar hur människor levde i Laholm under tidsperioden före år 0.