Malmquists resebrev inspirerade till bok om nazismen
Av Johan W Jönsson
Linus Hertley-Lundberg har skrivit ett tidigare oskrivet kapitel i Laholms historia med sin bok ”Nazismen, motståndet och lokalpressen i Laholm med omnejd 1933-1945”. ”Med boken vill jag fylla en lucka i Laholms kommuns historia och bidra till kartläggningen kring hur Sverige förhöll sig till nazismen”, säger författaren.
Linus Hertley-Lundberg har lagt ner ett stort arbete på boken ”Nazismen, motståndet och lokalpressen i Laholm med omnejd 1933–1945”. Då ämnet är känsligt har han varit noggrann.
Foto: Johan W Jönsson
Tanken från början var att Linus skulle skriva en artikel i LT om de resebrev som borgmästare Axel Malmquist skrev från Tyskland och fick publicerade i LT på 1930-talet.
– På grund av konkursen blev artikeln inte av. Men jag ville inte släppa det. Så jag skrev en bok om allting istället. Det har varit ansträngande bitvis men i slutändan är det värt det.
Han är heltidsanställd som kommunikatör och kulturarrangör på kommunen. Dessutom är han tvåbarnsfar. Boken har han skrivit på helger och kvällar.
– Då tar det sin lilla tid. Fyra år har det tagit att färdigställa boken. Jag har inte suttit varje dag men orimligt ofta. Jag ville vara noggrann – allt ska vara rätt och riktigt, säger Linus.
Det finns mycket skrivet om Sverige och nazityskland samt om svensk nazism på övergripande nivå. Lokalstudier som innefattar vad lokaltidningarna skrev finns dock knappt.
– Jag har läst Johan Perwes bok ”Mörkläggning” som handlar om nazismen och motståndet i Norrköping. Nyligen har han också skrivit om Linköping. Det här är mitt bidrag.
Boken har tre ben. Dels granskas den organiserade nazismen och pronazismen i kommunen. Vilka som engagerade sig politiskt för partierna som ställde upp i valen.
Den andra delen handlar om hur lokalpressen skev om nazismen och nazityskland. Hur de förhöll sig till utvecklingen i Tyskland på 1930-talet samt till vissa avgörande skeenden.
– Sedan försöker jag även beskriva hur det såg ut här i ett litet landsbygdssamhälle i södra Sverige när kriget kom, säger Linus och fortsätter:
– Den stora granskningen är vilka som organiserade sig och opinionsbildade nazistiskt och pronazistskt samt hur lokaltidningarna skrev om det här.
Redan på den tiden var laholmarna välinformerade om vad som hände lokalt, nationellt och i världen tack vare Hallandsposten och relativt nystartade Laholms Tidning (bildad 1931).
– Det var genom lokaltidningarna man fick sin information på den här tiden. Det var innan TV och långt innan Internet. Det var dagstidningar man läste.
– Det som överraskade mig var hur pass välinformerad sydhallänningen faktiskt var redan från 1933 och framåt, säger Linus.
Linus Hertley-Lundbergs bok ges ut av Bokhandeln i Laholm. Det är också där den finns att köpa.
Foto: Johan W Jönsson
Laholms Tidning var nazistvänlig i sin rapportering. Både kring vad som hände i nazityskland men också i recensioner av lokala nazistmöten.
– De beskrivs som intressanta och vältaliga. Det blir intressant när man bryter det mot Hallandsposten som är antinazistiska på 1930-talet.
– Det är två redaktioner från samma geografiska område som har helt olika syn. Det gör att utrymmet för efterhandskonstruktion blir mindre då det fanns starka motröster också.
Vad är det som gör att tidningarna skiljer sig åt i sin rapportering?– Det är svårt att säga men man värvar en chefredaktör till LT som är klart nazistvänlig på ledarsidan. Han är med och driver tidningen åt det hållet.
– LT blev mer neutrala i sin rapportering när kriget bröt ut. Men man var väldigt försiktiga och återhållsamma. Det var först mot slutet av kriget man blev öppet kritiska.
Det finns forskning som redogör vad svenska tidningar skrev om kristallnatten. Vilka som var protestorienterade, likgiltiga och vilka som anpassade sig efter ett nazityskt perspektiv.
– Den analysen har jag gjort med Hallandsposten och Laholms Tidning. Jag hakar i annan forskning som redan gjorts på ämnet kan man säga.
Hur var det då med Axel Malmquists resebrev? Borgmästaren gjorde två europaresor där det uttalade syftet var att skicka hem brev till Laholms Tidning för publicering.
– Syftet var också att granska nazismens Tyskland. Breven är väldigt inställsamma gentemot Tysklands nya regim. Han stöter på Hitler och berömmer honom, säger Hertley-Lundberg.
– Malmquist är en av våra mest kända profiler. Han har gjort jättemycket bra för Laholm och var en rikskändis på sin tid. Hans levnadsteckning behöver vara fullständig, avslutar han.
Boken ges ut av Bokhandeln i Laholm och det är också där den finns att köpa.
LT fanns på plats vid boksläppet då Linus Hertley-Lundberg signerade böcker till dem som ville läsa hans historiska granskning av nazismen i Laholm först.
Foto: Johan W Jönsson