Binge – ett levande kulturarv tar plats på rådhuset

Av Johan Jönsson

I Laholm pågår just nu utställningen ”Binge i våra hjärtan” – en hyllning till den halländska mönsterstickningstraditionen med rötter ända tillbaka till 1600-talet. Bakom utställningen står Våxtorps hembygdsförening, som vill visa hur binge – en gång en livsnödvändig binäring – i dag lever vidare som både hantverk och identitet.

Utställningen är öppen torsdag till lördag fram till den 9 maj och rymmer såväl äldre plagg som moderna tolkningar.

– Vi ville visa binget som vi har i Våxtorp. Det är ju inne nu igen, säger Ros-Marié Andersson, en av de drivande bakom satsningen.

Bingestickningen har sitt ursprung i Våxtorp, där tekniken enligt traditionen introducerades på 1600-talet. Enligt berättelserna var det en kvinna, Birgitta från Crakow, som lärde ut stickningen till lokalbefolkningen i en tid präglad av fattigdom efter krig och skövlad natur.

Binge i våra hjärtan. Foto: Johan Jönsson

Stickningen blev snabbt en viktig inkomstkälla. Bönder och backstugusittare stickade slitstarka strumpor – eller “håsor” – som levererades i stora mängder till militären. Enligt uppgifter rörde det sig om beställningar på tiotusentals par.

– Det var inte bara att sätta sig och sticka. De fick ullen, men skulle tvätta, karda och spinna själva först, berättar Ros-Marié Andersson.

Under 1800- och 1900-talet utvecklades traditionen vidare. Tvåfärgsstickning och mer avancerade mönster blev vanliga, samtidigt som organiserad försäljning tog fart. Genom förläggare, som Bertha Borgström i början av 1900-talet, spreds bingestickade plagg över landet – och bars till och med av kungligheter.

Binge har aldrig bara varit ett hantverk. Det har också varit en social aktivitet. I så kallade “bingegillen” samlades människor för att sticka, sjunga och umgås – en tradition som levt kvar långt in i modern tid.

– Man gick till varandra och satt tillsammans. Det var både kvinnor, män och barn som deltog, säger Andersson.

Ros-Marie med en julgranskula i binge. Foto: Johan Jönsson

Kunskapen har förts vidare mellan generationer, något som också syns i utställningen där exempel finns på fyra generationer stickare inom samma familj.

Efter en viss nedgång under slutet av 1900-talet har binge fått ett tydligt uppsving igen. I dag samlas entusiaster regelbundet i Våxtorp för att sticka tillsammans – och intresset växer, inte minst bland yngre.

– Facebook och Instagram har nog hjälpt till. Och så tror jag att många har tröttnat på att bara sitta och scrolla, säger Andersson.

Utställningen speglar just denna utveckling. Här samsas äldre plagg med nyare skapelser, där klassiska mönster som Bjärbo och Laholmsblomman tolkats på nytt i allt från vantar till mössor och klänningar.

Modernt binge. Foto: Johan Jönsson

För Våxtorps hembygdsförening handlar arbetet om mer än nostalgi. Bingestickningen ses som ett levande kulturarv – ett arv som fortsätter att förändras.

– Det har aldrig dött ut helt. Och som det ser ut nu tror jag absolut att det kommer att leva vidare, säger Ros-Marié Andersson.

Utställningen i rådhuset är alltså inte bara en tillbakablick. Den är också ett bevis på att en flera hundra år gammal tradition fortfarande har en självklar plats i samtiden.

Ros-Marié Andersson med en binge-jacka med mönstret Bjärbo. Foto: Johan Jönsson

Klassisk mössa i helmönster. Ovanför finns en bild på fyra generationer bingestickare. Foto: Johan Jönsson

Vackra kappor. Foto: Johan Jönsson

Binge i våra hjärtan. Foto: Johan Jönsson

Även julgranskulor går att göra i binge. Foto: Johan Jönsson