”Räddningstjänsten kan inte styra vår verksamhet”

Av Rickard Gustafsson

Det är ohållbart att räddningstjänsten ska diktera villkoren för deltidsjourbrandmännen. Det anser Höks pastorat och kräver en bättre dialog och ett avtal med kommunen som reglerar förutsättningarna.
– Det kan inte vara så att vi ska rätta hela vår verksamhet utifrån räddningstjänstens jour, säger kyrkoherde Anette Silwerapel.

Det har blivit starka reaktioner efter insändaren om kyrkvaktmästaren som inte längre tillåts förena sin tjänst med bisysslan som deltidsjourbrandman.

Höks pastorat upplever att alla fakta inte kommit upp till ytan och kallade till pressträff för att nyansera bilden av ”mediestormen”, som kyrkoherde Anette Silfwerapel uttrycker det.

– Vi vill förtydliga att vi inte har förbjudit bisysslan, men som det är nu är vår verksamhet styrd av räddningstjänstens verksamhet. Det är inte hållbart i längden och vi kan inte ha det så, säger kyrkoherden.

Höks pastorat har i dagsläget sex kyrkvaktmästare som sedan en omorganisation 2022 arbetar på alla nio kyrkogårdar. På senare tid upplever man att verksamheten inte längre fungerar på grund av medarbetarens jouranställning inom räddningstjänsten.

Kyrkorådets ordförande Annalena Emilsson påpekar att begravningsverksamheten sköts av pastoratet på uppdrag av staten och att det råder strikta arbetsmiljöregler vid gravgrävning – vilket kräver två personer.

– Det är 17 veckor om året som medarbetaren har jour. Vi är sårbara och har inte resurser för att täcka upp med en back-up när en person som har jour försvinner och vi måste avbryta arbetet. Vi får inte heller låta en grav stå öppen, säger hon.

– Vare sig ur ett arbetsrättsligt eller arbetsmiljöperspektiv är det rimligt att räddningstjänsten styr hur pastoratet kan förfoga över sin personal inom begravningsverksamheten, säger Emilsson.

Ekonomisk kompensation utgår inte från staten för att täcka upp kostnader kopplade till deltidsbrandkårsuppdrag. Pengar måste då tas från församlingsverksamheten.

– Vi har räknat ut att det är omkring 160 000 kronor om året och det är exempelvis vad hela vår körverksamhet kostar under ett år, säger Anette Silwerapel.

Kyrkoherde Anette Silfwerapel beskrev under pressträffen att hon nyligen träffat ledande företrädare för räddningstjänsten i Laholms kommun och lyft den aktuella situationen. Foto: Rickard Gustafsson

Kyrkvaktmästaren anställdes 2013 och det har länge förts diskussioner kring riskerna med bisysslan, berättar Emilsson.

– I samband med omorganisationen hörsammades hans önskan att få fortsätta som vaktmästare inom begravningsverksamheten och vi godkände villkoren om att kunna inställa sig på brandstationen i Knäred inom fem-sex minuter.

På senare tid har det kommit till pastoratets kännedom att medarbetaren fått utökat ansvar inom räddningstjänsten.

– Det har förändrats utan vår vetskap. Det har varit betydligt mer jourtid än var tredje vecka som avtalet medger. När vi tog kontakt med räddningstjänsten fick vi reda på att vår anställde ingått ett avtal om att vara insatsledare med villkoren att han ska kunna lämna arbetsplatsen inom 90 sekunder när larmet går. Det är ohållbart och fungerar inte, säger Emilsson.

Kyrkoherde Anette Silfwerapel berättar för LT att hon tillsammans med två tjänstemannakollegor för några veckor sedan hade ett möte med ledningen på räddningstjänsten i Laholms kommun för att diskutera den uppstådda situationen.

Hon anser att räddningstjänsten brister i insikt och kunskap om vad det får för konsekvenser för pastoratets verksamhet när en anställd, med 90 sekunders inställelsetid, lämnar sin huvudarbetsgivare.

– Vi beskrev hur vår organisation ser ut utifrån att vi faktiskt behöver vår medarbetare och att vi inte på något sätt motsätter oss att medarbetaren arbetar på räddningstjänsten på sin fritid.

Hur uppfattade du att räddningstjänstens ledning tog emot beskedet att det här skapat en ohållbar situation för er?

– Jag upplevde kanske att de kände sig lite uppgivna. Men jag tänker också att det hade varit gott om räddningstjänsten hjälper sina deltidsbrandmän att vara flexibla i förhållande till sin huvudarbetsgivare, säger kyrkoherden.

Kyrkorådets ordförande Annalena Emilsson säger att hon efterlyser en dialog med räddningstjänsten om förutsättningar och villkor för deltdsjourbrandmän. Foto: Rickard Gustafsson

Kyrkorådets ordförande önskar att responsen från räddningstjänsten varit mer förstående, men vill inte stänga några dörrar för fortsatt dialog.

– Behandlar räddningstjänsten alla huvudarbetsgivare på samma sätt? Det är samma problematik i alla kommuner som har den här landsbygdsstrukturen, men samhället utvecklas i olika riktningar och arbetslivet förändras.

– Kyrkan och räddningstjänsten har ett samhällsansvar på olika sätt, men vi måste också kunna samverka för att få det att fungera. För att räddningstjänsten ska kunna bedriva sitt huvuduppdrag måste det nog ske på ett mer flexibelt sätt och med bättre kommunikation från deras sida, säger Annalena Emilsson.