Intern splittring bakom ja till MittLagan

Av Rickard Gustafsson

Länsstyrelsen ger i huvudsak grönt ljus för Statkrafts MittLagan-projekt i Knäred. Men fem av myndighetens egna experter har starka invändningar mot yttrandet till mark- och miljödomstolen.
– Vi har vägt samman allt material och lyssnat på våra skickliga medarbetare, men ytterst är det jag som myndighetschef som fattar beslutet, säger landshövding Anders Thornberg.

Elproduktion och dammsäkerhet mot naturvärden och kulturmiljö. Efter svåra avvägningar tillstyrker länsstyrelsen Statkrafts ansökan ”i huvudsak”.

– Vanligtvis brukar man skriva att man tillstyrker eller avstyrker. Vi håller med i delar men konstaterar samtidigt att ett antal centrala frågor behöver ytterligare utredning, säger Anders Thornberg.

Invändningarna är så många och omfattande att fem av myndighetens experter lämnat avvikande meningar. Fyra anser att ansökan inte borde ha tillstyrkts alls, medan den femte menar att underlaget är så bristfälligt att det inte går att ta ställning.

Det handlar om tre naturvårdshandläggare, en länsfiskekonsulent och en länsjurist. Juristen anser att ansökan inte borde ha tillstyrkts eftersom det utan Vattenmyndighetens yttrande inte gick att avgöra om projektet uppfyller miljökraven.

Landshövdingen ser inget anmärkningsvärt i oenigheten. Även i andra uppmärksammade ärenden, som upphävandet av naturreservatet vid Ringhals och havsbaserad vindkraft i Kattegatt, har experter lämnat avvikande meningar.

– Vi fattar 22 000 beslut varje år och jag eller länsrådet fattar 130 av dem. Det är ganska vanligt med avvikande meningar i stora och svåra frågor eftersom vi är satta att bevaka alla intressen. Det är inte så att vi tittar snett på varandra för det. Så fungerar det i en demokratisk och professionell myndighet.

Framför allt varnar länsstyrelsen för stora skador på värdefull natur och skriver att ”ingreppen försvårar bevarandet av lokala arter och naturtyper, vilket även kan ge negativa effekter på regional nivå”.

Förutom att livsmiljöer försvinner riskerar ännu större områden att påverkas av ett förändrat mikroklimat. Bland de arter som berörs finns fridlysta fladdermöss och utter.

Även fiskvandringen är en stötesten. Enligt länsfiskekonsulenten saknas tillräckliga lösningar för hur fisk, däribland den akut hotade ålen, ska kunna passera kraftverket i Bassalt.

Länsstyrelsen varnar också för stora skador på de historiska kraftverksmiljöerna och kräver att Statkraft tydligare redovisar hur skadorna på kulturmiljön ska begränsas.

Eftersom byggarbetena väntas pågå i närmare tio år kräver länsstyrelsen också skärpta villkor för buller och vibrationer vid närliggande bostäder. Statkraft måste dessutom undersöka och vid behov sanera förorenade bottensediment så att miljögifter inte sprids i Lagan.

Underlaget om moderna miljövillkor är också otillräckligt, menar länsstyrelsen, som helst hade sett att MittLagan-projektet prövades tillsammans med övrig vattenkraft i Lagan 2032, enligt den nationella planen (NAP).

– Det pekade vi på redan i samrådet. Men bolaget har meddelat att åtgärderna för dammsäkerheten är så omfattande att de behöver göras tidigare. Jag tror att det för alla, inklusive bolaget, hade varit enklare att göra det i ett sammanhang, säger miljövårdsdirektören Per Leander.

Trots kritik och avvikande meningar står Thornberg bakom tillstyrkandet. Han betonar att länsstyrelsen arbetat med ärendet sedan 2023 och att det berör många människor.

– Det är den sammanvägda bedömningen av allting, de olika starka allmänna intressena. Den ökade elektrifieringen är en av de mest centrala åtgärderna för att nå klimatmålen och elproduktionen i Lagan är av mycket stor strategisk betydelse för södra Sveriges elförsörjning. Det här är ingen lätt fråga och ingen fråga som vi tar lätt på.

Ska det tolkas som att energiproduktion väger tyngre än naturvärden för länsstyrelsen, åtminstone i det här fallet?

– Det skulle man kunna säga, men vi säger också att det finns centrala frågor som behöver utredas ytterligare. Det blir intressant vid huvudförhandlingen i november när domstolen ska ta ställning om det finns tillräckligt med kunskap för att kunna fatta beslut, säger Anders Thornberg.