Potentiellt banbrytande forskning testas i Laholm

Av Rickard Gustafsson

Kan växters förmåga att suga upp föroreningar bli en metod för att sanera ”evighetskemikalier” som PFAS? Det tror Högskolan i Halmstad som tillsammans med Laholms kommun söker statliga forskningspengar för att testa den nya metoden vid Räddningstjänstens övningsområde vid Ängstorps reningsverk.

Att sanera de höga halterna av de svårnedbrytbara och hälsofarliga PFAS-ämnen, som konstaterats vid Räddningstjänstens område nära Lagan, riskerar att gräva djupa hål i kommunkassan.

– Ska det schaktas bort och lagras någon annanstans talar vi om kostnader på uppemot 30 miljoner kronor, säger Thor Gunnar Bjelland (M), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

För att undvika schaktning, bortforsling och deponering och mångmiljonutgifter sätter Laholms kommun nu sitt hopp och 700 000 kronor i ett nytt och spännande forskningssamarbete med Högskolan i Halmstad.

– De har ett jätteintressant projekt på gång och har kommit på att det finns andra sätt och kanske kan Laholms kommun medverka till att bli banbrytande på sanering av PFAS, säger Bjelland.

Bakom forskningsprojektet, som väntar på anslag från Sveriges Geotekniska Institut, står universitetslektorerna Martin Melin (miljövetenskap) och David Green (kemi) på högskolans avdelning för miljö- och biovetenskap.

Melin berättar att det finns tusentals olika PFAS-ämnen, men gemensamt är att de består av långa molekylkedjor av kol och fluor. Molekylbindningen är väldigt stark och extremt svårupplösta.

– För att kunna bryta bindningen krävs förbränning , upp till 1 000 grader. Då riskerar man ändå att de inte bryts ned och i stället får man luftföroreningar som är farliga, säger Martin Melin.

Martin Melin på Högskolan i Halmstad berättar att PFAS-ämnenas långa molekylkedjor är väldigt starka och extremt svårupplösta. Foto: Pressbild/Adobe Stock

Genom att utveckla en helt naturbaserad saneringsmetod vill forskarna utnyttja växters förmåga att absorbera gifter ur marken.

– Växter har använts i andra sammanhang för att rena mark från tungmetaller, PCB och andra miljögifter och vi tror att det också fungerar på PFAS, säger Martin Melin.

Om forskningsprojektet får tummen upp avser man att redan under 2025 så och plantera gräs- och trädarter på Räddningstjänstens förorenade övningsområde.

Melin förklarar att en stor del av projektet går ut på att hitta rätt typ av växter – eftersom olika växter har olika absorberingsförmåga i förhållande till de tusentals olika PFAS-ämnena.

– Det är egentliga inga konstiga växter utan gräs som är vanliga i gräsmattan, som rödsvingel och engelskt rye-gräs. Men det behöver vara sorter som dels är snabbväxande, dels trivs i miljön i södra Sverige.

För att suga upp föroreningar längre ner i marken planteras snabbväxande träd med djupa rotsystem.

– Vi har tänkt att testa en typ av björk som visat sig väldigt bra på att hyperackumulera stora mängder PFAS, men man kan också tänka sig varianter av salix (energiskog), säger Martin Melin.

Hur höga PFAS-halterna är vid räddningstjänstens område har ännu inte fastställts. De är dock så pass höga att det krävs en sanering och med det följer en prislapp på 30 miljoner kronor om det görs på traditionellt vis. Foto: Arkivbild

PFAS:en samlas i växternas biomassa och planen är att utsätta biomassan för högt tryck, värme och en alkalisk lösning – exempelvis natriumhydroxid (kaustiksoda) eller lut.

I den processen händer det mycket spännande grejer, berättar Martin Melin.

– Allting som finns biomassan löses upp och man får egentligen rena atomer av kol, kväve och fluor. Det är när de sitter ihop i kedjor som de är farliga, men slutprodukten är helt ofarlig. I princip är det växtnäringsämnen och det skulle kunna gå att tänka sig att det går att använda som gödsel.

Det låter i mina öron jäkligt coolt?

– Jo, det är rätt coolt. Men det finns utmaningar också. Eftersom det är helt ny teknik behöver vi börja i liten skola i laboratoriemiljö, men när vi lärt oss metoden och ser att den fungerar så behöver vi samtidigt fundera på hur man kan skala upp det här.

Melin berättar att det runt om i Sverige och världen finns oräkneliga brandövningsfält, deponier och förorenade industritomter som skulle kunna dra nytta av tekniken.

– Då krävs det helt andra åtgärder eftersom behöver man kunna ta hand om väldigt stora mängder biomassa. Men vi tar en sak i taget, säger Martin Melin och skrattar.

Tror du att växter skulle kunna sanera hela området vid Lagan, utan schaktning, så att PFAS-koncentrationen understiger tillåtna gränsvärden?

– Ja, det tror jag faktiskt. Men det gäller att ha tålamod för det sker inte under en växtsäsong, utan det handlar om en gradvis förbättring i flera decennier, säger Martin Melin och berättar att problemen är begränsade så länge PFAS:en inte läcker ut i grundvattnet.

LÄS MER: ”Höga värden som måste tas på allvar”

LÄS MER: Misstänkt PFAS-förekomst vid brandövningsområde

LÄS MER: Samlad opposition stoppade nya rökövningshuset

Fakta: Vad är PFAS?

PFAS är en grupp på över 10 000 identifierade ämnen. De mest kända PFAS-ämnena är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). PFAS-ämnen finns inte naturligt utan alla PFAS är framställda av människor. Det är en grupp mycket stabila ämnen som inte bryts ner i naturen utan finns kvar i någon form för alltid. PFAS brukar därför kallas "evighetskemikalier”.

Eftersom PFAS kan spridas långväga via luft och vatten kan ämnena påvisas i områden där ingen tillverkning eller användning av PFAS någonsin har förekommit. Man har funnit dessa ämnen på så avlägsna platser som i Arktis och i isbjörnar som lever där. Därför är PFAS ett globalt miljöproblem.

För några PFAS-ämnen finns det belägg för att ämnena är skadliga för hälsan, till exempel PFOS och PFOA. Därför får dessa ämnen inte användas i vardagsvaror som säljs inom EU. PFAS-ämnen kopplas till skadliga effekter som allt från olika cancerformer till påverkan på immunförsvaret och kolesterolhalter i blodet samt påverkan på födelsevikt hos nyfödda.

För flertalet PFAS-ämnen saknas dock kunskap om deras effekter på hälsan, men det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga. De flesta av dessa ämnen är fortfarande tillåtna och kan finnas i varor som säljs i Europa.

Källa: Kemikalieinspektionen