Extremt höga naturvärden där Statkraft vill spränga

Av Rickard Gustafsson

Unika ädellövskogar kantar Lagan på ömse sidor nedströms kraftverket i Bassalt, öster om Knäred. Här vill länsstyrelsen skapa ett nytt naturreservat – hem för flera rödlistade och fridlysta arter. I samma område planerar Statkraft sitt gigantiska vattenkraftsprojekt MittLagan.
Två gröna ambitioner som riskerar att krocka – en intressekonflikt som blir särskilt tydlig på åns norra sida.
– Just här finns extremt höga naturvärden, säger Monica Mathiasson, naturvårdshandläggare vid länsstyrelsen.

Länsstyrelsens arbete med att bilda Varhalla naturreservat, på båda sidor om Lagan, startade redan 2007. Det är dock först nu processen närmar sig ett delbeslut, förklarar naturvårdshandläggaren.

– Naturvärdena har vi känt till länge, ända sedan inventeringen av nyckelbiotoper. Det handlar om gamla ädellövskogar, främst bok och avenbok, men också inslag av ek och andra lövträdslag, säger Monica Mathiasson.

Eftersom avtalen med berörda markägare på södra sidan om Lagan är klara har länsstyrelsen satt igång beslutsprocessen. Här finns, poängterar Monica Mathiasson, ett ”skriande behov av skötsel som vi väldigt gärna vill komma i gång med”.

Intressekonflikten om de skyddsvärda skogarna norr om Lagan återkommer vi till.

Bassalt kraftstation togs i bruk 1910 efter att ha invigts av Kung Gustav V. Den nationalromantiskt utformade anläggningen ska enligt Statkrafts planer rivas och ersättas med ett nytt kraftverk 30 meter under jord. Foto: Rickard Gustafsson

Skogsområdet på södra sidan är 13 hektar stort och ligger intill där Statkraft planerar att riva den nuvarande kraftstationen i Bassalt. På samma plats vill bolaget bygga ett nytt underjordiskt kraftverk, 30 meter under markytan.

Den biologiska mångfalden i området anses som mycket värdefull. 45 naturvårdarter har noterats, varav 22 är rödlistade och åtta fridlysta.

– Det är en mycket ovanlig miljö där vi hittat olika kryptogamer – mossar och lavar – som är knutna till framför allt bok och avenbok, säger Monica Mathiasson.

Fladdermusarten brunlångöra är en av flera rödlistade djur- och växtarter i området. Enligt Artdatabanken väger den 5-12 gram och har en kroppslängd på 4-5 centimeter. Vingspannet uppgår till 24–28 centimeter. Foto: Adobe Stock

Även djurlivet visar på höga naturvärden. Flera fridlysta fladdermusarter har påträffats, bland dem brunlångöra och nordfladdermus – som enligt ArtDatabanken (SLU) klassas som nära hotade och på sikt riskerar att försvinna från Sverige.

Statkraft ser inte att reservatet och kraftverksbygget står i konflikt med varandra. Projektledaren Monica Engman framhåller att bolaget gjort egna omfattande miljöutredningar.

– Vi har inga synpunkter på själva reservatsbildandet. Förslaget som ligger påverkar inte vårt projekt och det vi vill göra kommer inte heller att påverka naturreservatet, säger hon till LT.

Monica Engman leder MittLagan-projektet för Statkrafts räkning. Foto: Rickard Gustafsson

Vänds blicken mot Lagans norra sida förefaller däremot intressekonflikten som oundviklig.

Länsstyrelsens liggande förslag är nämligen bara en del av myndighetens långsiktiga ambition med Varhalla-reservatet, till vilket även ädellövskogarna på åns norra sida ska ingå – miljöer vilka betraktas som ännu mer skyddsvärda.

Särskilt intressant är området kring den så kallade Varhallabranten – ett 20–30 meter högt bergsområde som på sina ställen har vågräta klippformationer.

Sluttningen följer åfåran nedströms kraftverket i Bassalt mot Knäred Övre. Längs med branten finns också en populär vandringsled.

– Just där finns extremt höga naturvärden knutna till bok och avenbok, säger Monica Mathiasson.

Klippblocken i Varhalla-branten, på norra sidan om Lagan, sträcker sig lodrätt upp mot himlen. Ädellövsskogarna i det här området betraktas av länsstyrelsen som mycket skyddsvärda. Foto: Rickard Gustafsson

Det är här den reella intressekonflikten uppstår – mellan länsstyrelsens vilja att skydda hotade arter och Statkrafts ambition att producera mer fossilfri el.

Rakt under Varhalla-branten planerar Statkraft att spränga en 3,6 kilometer lång tunnel – från det planerade underjordiska kraftverket med utlopp nära Flammabadets camping och idrottsplatsen Lagavallen.

Själva tunneln utgör troligen inte det största hotet mot de höga naturvärdena. Det är snarare anläggningsarbetet och de dagliga, tunga transporterna av sprängsten som innebär störst påverkan.

Under tre till fyra års tid väntas dumprar köra på den nuvarande vandringsleden, som ska breddas till åtta meter. Passagen mellan Varhallabranten och ån är dessutom mycket smal på sina ställen och för att bredda vägen krävs antingen utfyllnad i Lagan eller att stora stenblock tas bort.

Ädellövsskogarna på båda sidorna om Lagan fungerar som habitat för många rödlistade och fridlysta växter och djur, enligt länsstyrelsen. Foto: Rickard Gustafsson

En del av den populära vandringsleden som slingrar sig mellan åfåran och Varhalla-branten. Här vill Statkraft anlägga åtta meter breda vägar för dumperstrafik – i dag inte mer än cirka tre meter på sina ställen. Foto: Rickard Gustafsson

När tunneln står klar har omkring 800 000 kubikmeter sprängsten forslats bort via denna transportväg – samt via en nyanlagd väg från ett mellanpåslag mitt på tunnelsträckan – för att tippas i dammen till Knäreds övre kraftverk och i kanalen mellan Knäreds övre och nedre kraftverk. Områdena blir därmed torrlagda.

Marken på norra sidan av Lagan ägs av staten, privatpersoner och Statkraft. Mathiasson berättar att avtal skrivits med privata markägare, men att länsstyrelsen inte kunnat komma överens med energijätten.

– Statkraft äger delar av de mest intressanta markerna och känner väl till situationen. Dialogen har inte kommit så långt eftersom de vill se vad deras ansökan om kraftstationsprojektet ger. För tillfället avvaktar vi, men utan tvekan finns det mycket höga naturvärden där, säger Monica Mathiasson.

I bakgrunden ses kraftstationen Knäred nedre. I Statkrafts planer ska kanalen fyllas igen med sprängsten från tunnelarbetet. Foto: Rickard Gustafsson

Statkrafts projektledare säger att dialogen om norra sidan förs inom tillståndsprocessen i Mark- och miljödomstolen och att frågan inte är aktuell i nuläget.

– Länsstyrelsen kommer inte att göra en reservatsbildning just nu, så på det viset påverkar det inte. Om de senare gör en reservatsbildning när projektet är över, så spelar det ingen roll, säger Monica Engman.

Länsstyrelsen har velat skriva avtal med Statkraft – men ni vill inte det?

– Vi har haft dialog med länsstyrelsen redan innan vi gick vidare med vår tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen, och där har vi kommunicerat hur vi kommer att genomföra projektet. De har länge varit medvetna om att vi behöver områden för arbetsvägar, etablering och liknande, säger Monica Engman.

Delar av det som i dag är dammagasin vid kraftstationen Knäred övre kommer torrläggas och fyllas igen med sprängsten från tunnelarbetet. Därefter ska jord påföras för att vegetationen ska få fäste. I Statkrafts översiktsplan benämns det som "återställning" och "landskapsplanering". Foto: Rickard Gustafsson

Frågan är om naturvård och kraftproduktion kan samexistera i ett så miljökänsligt område? Statkraft hävdar att det är möjligt medan länsstyrelsen intar en avvaktande ställning.

– Det blir upp till Statkraft att visa det i ansökan. Allt beror på hur det tänkta kraftverksbygget genomförs och vilka försiktighetsåtgärder man vidtar, säger Monica Mathiasson.

Bedömer ni att reservatbildandet kan påverka kraftverksbygget – eller vice versa?

– Svårt att kommentera, jag får passa på den frågan. Men Statkraft känner till de höga naturvärdena och våra önskemål om att skydda den här skogen. Vi får se vad domstolen säger om vilken effekt det får på naturvärdena. Det kan jag inte föregå, säger Monica Mathiasson.

Remisstiden för reservatsbildningen på södra sidan går ut den 21 november. I skrivande stund har Statkraft inte yttrat sig.

Svar på frågan vad som händer med reservatsplanerna för norra sidan lär inte ges förrän Mark- och miljödomstolen prövat Statkrafts miljötillståndsansökan för kraftstationsbygget. Huvudförhandling i målet, vilken troligen genomförs i Knäred, är grovt planerad till våren/försommaren 2026.