Därför behöver du 1000 kronor i byrålådan

Av Carina Nilsson

Vid kris och krig rekommenderar myndigheterna att ett hushåll har kontanter hemma för att klara sig i minst en vecka. Laholms sparbanks vd, Dennis Davidsson, rekommenderar detsamma – men vill också att hushållen har så många alternativ som möjligt.
– Har man bank-id, betalkort, kontanter och swish så står man inte och faller med ett betalsätt, säger han.

Frågan om kontanthantering och betalningar vid kris eller krig är komplicerad menar Dennis Davidsson.

– Sverige är ett av de länder som har väldigt hög andel digitalt flöde av pengar och väldigt lite kontanthantering. Vår bank hanterar fortfarande kontanter, men många gör det inte alls. Vi är inte heller vana vid kontanter längre och många unga har inte ens ett fysiskt betalkort utan allt ligger i mobilen, säger han.

Dennis tror att i början av en kris skulle kontanthanteringen förmodligen öka, men att de flesta sedlarna kommer att hamna i ett cirkulärt system mellan butiker och uttagsautomater som Bankomat eller som kontantuttag på Ica.

– Det är speciella företag som hanterar flödet av kontanter idag, det gör inte bankerna själva, och de företagen har säkert en beredskap för ett sådant scenario. Det finns också serviceboxar för insättning av kontanter, det görs inte längre över disk, säger han och fortsätter:

– Däremot finns det risker med en ökad kontanthantering. Vi har ju länge jobbat för att minska kontanterna av flera anledningar, bland annat rånrisken i samhället, säger han.

Laholms sparbank rekommenderar förstås att kunderna ska följa myndigheternas rekommendationer om kontanter, men helst ser de att kunderna har alla betalningsmöjligheter som finns.

– Vårt huvudbudskap är att se till att man har så många alternativ som möjligt. Har man fysiskt betalkort, swish, mobilt band-id och kontanter så minskar man sårbarheten så långt det går. Om det blir en kris ska förhoppningsvis inte alla betalningssätten ligga nere samtidigt, säger Dennis.

I bankvärlden håller man också på att skapa ett system där kortbetalningar kan lagras en tid, även om butikens betalsystem ligger nere.

– Man tittar på ett system som fungerar off-line, där man kan handla med kort som vanligt, men där transaktionerna samlas och dras vid ett senare tillfälle, säger Dennis.

Utifrån de lärdomar som har dragits i Ukraina-kriget så har den finansiella strukturen klarat sig ganska bra.

– Jag är absolut ingen expert på det här men det verkar som om de har varit duktiga på att hålla i gång systemen. Allt har inte fallit ihop som ett korthus, säger Dennis.

Precis som andra företag är bankvärlden också utsatta för risken för cyberattacker och liknande.

– Hela finanssektorn arbetar för att bygga robusta system, men det är också viktigt att kunderna hanterar lösenord och bank-id på ett säkert sätt, och som sagt att man har olika betalningslösningar, säger Dennis.

Checklista för finansiell beredskap

• Skapa en budget för krislägen

• Fundera över olika betalningslösningar

• Ha kontanter hemma

• Ha ett krisförråd hemma

• Håll dig informerad och följ myndigheternas råd

Fakta:

Trots att nio av tio svenskar anser att digitaliseringen innebär ett problem vid kris eller krig har mer än hälften inga kontanter hemma som en del av krisberedskapen.

Riksbanken rekommenderade nyligen alla hushåll att ha 1000 kronor i kontanter, i olika valörer, per vuxen hemma. Beloppet är tänkt att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Allmänheten uppmuntras också att använda kontanter med jämna mellanrum i normala tider för att hålla kontantsystemen i gång.

Svenskarna ser inte en allvarlig kris- eller krigssituation som något helt osannolikt. Fyra av tio (41 procent) tror att Sverige kommer att befinna sig i en allvarlig kris- eller krigssituation inom de närmaste åren. Bland yngre är oron ännu tydligare - där svarar drygt hälften (52 procent) att en kris är trolig. Trots detta har nära hälften av svenskarna (44 procent) inte gjort några förberedelser över huvudtaget.

Källa: Sparbankernas Riksförbund rapporten Finansiell krisberedskap 2025 samt Riksbanken