Roger Bengtssons Röglereflektioner

Av Roger Bengtsson

”Derbyn lever sina egna liv”.
Nä, faktiskt inte. Klyschor är ofta sanna, men inte denna torsdagskväll i Ängelholm. Rögle-Malmö uppfyllde nog ganska väl de ganska tunna förutsättningar som gavs inför matchen sett till tidigare resultat och poängskörd för såväl Rögle som Malmö.

Malmö har inlett överraskande starkt, Rögle har levererat på ungefär den nivå man kunde förvänta. I en väldigt ung SHL-serie roffar MIF åt sig en tätpostion, Rögle skvalpar längre ner. Om man kan utläsa något för de kommande 48 omgångarna? Inte det minsta, säger jag.
Förutsättningarna för ett elektriskt derby fanns där. Två SHL-lag med ett gediget sammanflätat förflutet. ”Trashtalket” inför var på plats, Ängelholms tillpiffade hockeytempel var fyllt till sista stolen.

Men det lyfte aldrig riktigt denna afton. Därtill behövs lite desperat poängbehov från något av gängen eller en omotiverad ”open ice-propp” från någon av de närmre 50 inblandade på isen.

Det närmsta vi kom var Emil Sylvegårds (vem annars?) rallarsving på en liggande Calle Clang i Röglemålet precis framför ståplatssektionen i Ängelholm. Sånt kan under rätt förutsättningar skapa så mycket vansinnesenergi att det pressar spotpriset på elbörsen. Men inte ikväll. Sylvegård satt av sina två minuter, Rögle skapade några lägen, men...nä. Det kändes inte som om någon spelare i något av lagen den här kvällen var beredda att offra tokmycket.
Rögle famlar fortfarande under perioder efter ett gediget spel där passningarna sitter på tejpen, där defensiven är prickfri och närmast sköts på autopilot och där avsluten letar sig in med jämna mellanrum. Bortamatchen mot Luleå visade vad denna upplaga av Rögle BK är förmögna att prestera. Hemma mot Malmö kändes den nivån stundtals rätt avlägsen.

Rögle har SHL.s yngsta trupp. Ungdomlig hunger, intensitet, oräddhet skapar goda förutsättningar för att truppen alltid tävlar, antingen mot varandra eller mot motståndarna. Baksidan är att när kravribban höjs något snäpp, när förväntningarna från en hel bygd känns i skinnet, så saknas den gedigna rutinen för att hantera känslor och tankar som snurrar igång i det ungdomliga sinnet.

Å andra sidan är allting i livet erfarenheter, även för unga, lätt spända, hockeyproffs. Nu har alla ännu ett skånederby på sitt cv. När de här två lagen drabbar samman igen är vi nog rätt många som önskar oss mer hetta, mer nerv, ytterligare någon propp och att spelarna kan uppvisa en del blåmärken under sina hockeykostymer.

Rogers Rögle-Reflektioner

Anton Bengtsson. Hur länge kan Rögles kapten förpassas som center i fjärdelinan?

Kim Rosdahl. Förra säsongens succéman i Oskarshamn är långt ifrån den sprakande poängmakare han var under vårens täta SM-kvartsfinalspel. När vänder det?

Catena Arena. Ett hockeypalats på den skånska landsbygden. Med fine dining, hänförande utsikt över spelet och arrangemang i toppklass. Men man saknar en kokt i bröd med skållhet kaffe i plastkopp nedanför den manuella resultattavlan där det står 1-1 mellan Nybro och Mörrum.
Det gör man.

Roger Bengtsson