Stort intresse för Fontänhuset – redan 33 medlemmar
Av Johan Jönsson
Efter sju månaders verksamhet är Fontänhuset i Laholm officiellt invigt. Intresset har varit större än väntat och nu vill verksamheten växa – men i lagom takt.
– Fontänhuset innebär frihet. När man är sysselsatt här så glömmer man alla problem, säger medlemmen Tim-Eric Carlsson.
Det blev omkring 60 besökare när Fontänhuset i Laholm på torsdagen officiellt invigdes. Verksamheten startade den 2 februari och har sedan dess steg för steg byggts upp av personal och medlemmar. I dag har Fontänhuset 33 medlemmar, varav de flesta kommer från Laholms kommun. Intresset är dessutom stort.
– Det är många som ringer och frågar. Vi har ofta nybesök, flera i veckan. Så intresset är stort, säger verksamhetschefen och handledaren Agneta Tuberus.
Samtidigt finns en gräns för hur snabbt Fontänhuset kan växa.
– Vi är bara två, så vi kan inte ta emot hur många som helst. Vi vill kunna möta varje individ. Vi har kapacitet att ta emot fler, men vi vill inte att det ska rulla iväg till att bli 70 medlemmar. Det ska växa sakta men säkert, säger Agneta Tuberus.
Fontänhuset riktar sig till personer mellan 16 och 67 år med psykisk ohälsa som står i arbetsför ålder. Det handlar inte om vård, utan om arbetsinriktad rehabilitering.
Målet är att skapa struktur i vardagen och på sikt hjälpa medlemmarna vidare till studier eller arbete.
– Tanken är inte att man ska vara här under resten av sitt liv. Vi har en arbetsinriktad rehabilitering och det är för att bygga en grund, hitta en struktur i vardagen för att kunna återgå till arbete eller ut i studier, säger Agneta Tuberus.
Men vägen dit behöver inte vara rak eller snabb.
– Om den rehabiliteringen tar ett år eller om det tar nio år, det får vara hänt. Det långsiktiga målet är studier eller arbete, säger medlemmen Tim-Eric Carlsson.
Han vet själv vad verksamheten betyder. Tim-Eric har varit medlem i Fontänhuset i Båstad sedan 2009 och arbetade där i fyra år. När Fontänhuset nu finns i Laholm har han fått en verksamhet på betydligt närmare håll.
– Jag behövde någonting mer än Lyran. Så då började jag för ungefär två år sedan lägga mig i debatten om ett Fontänhus i Laholm. Jag skrev insändare i Laholms Tidning och Hallandsposten om varför vi inte har ett Fontänhus i Laholm.
På Fontänhuset finns inga krav på att alla ska göra samma saker. Medlemmarna arbetar utifrån sina egna förutsättningar och väljer själva vilka arbetsuppgifter de vill delta i.
Två gånger om dagen, klockan 9 och 13, hålls enhetsmöten där dagens arbete planeras.
Köket är en central del av verksamheten. Här planeras veckans matsedel, handlas och lagas mat.
Medlemmarna arbetar också med administration, marknadsföring och sociala medier. Trädgården ska skötas och fastigheten städas och underhållas.
Det kan alltså handla om ganska vardagliga saker.
– Bara småsaker som att torka bordet och städa toaletterna, laga mat och göra kaffe. Massa grejer hela tiden, säger Tim-Eric.
Men även vardagliga arbetsuppgifter får anpassas efter dagsformen.
– Jag mådde lite sämre förra veckan. Då gjorde jag inget annat än att koka kaffe den dagen. Jag kände att det var det jag klarade av i dag, säger han.
För Tim-Eric är gemenskapen minst lika viktig som själva arbetet.
– Fontänhuset innebär frihet. När man är sysselsatt här så glömmer man alla problem.
En viktig del av Fontänhusmodellen är den så kallade ”reach out”-verksamheten. När en medlem börjar på Fontänhuset får personen själv bestämma hur han eller hon vill bli kontaktad om man inte dyker upp.
Det kan vara via telefon, sms eller mejl.
– Vi kommer kontakta dig för vi saknar ju dig här, säger Agneta Tuberus.
Poängen är inte kontroll utan att visa att medlemmen är saknad och betydelsefull.
– Vi håller kontakt med dem och kollar. Det kan vara bara att vi har blivit förkylda, men det kan vara någonting allvarligare också. Då vet de att vi finns, vi tänker på dem. Vi har inte glömt bort dem bara för att de inte kommer hit.
Kontakten kan också gå åt andra hållet. Medlemmar kan själva höra av sig till varandra, vilket ytterligare bygger relationerna i huset.
På väggen i lokalen hänger dessutom en tavla målad av en medlem. Den symboliserar, enligt Agneta Tuberus, hur livet kan förändras från mörker till ljus genom gemenskap och struktur.
– På tre, fyra månader har den förändringen skett. Och det ser vi hos många av medlemmarna. Det går ganska snabbt när man väl kommer in och det finns med i gemenskapen.
Att Laholm nu har ett eget Fontänhus är resultatet av en betydligt längre process än de sju månader som verksamheten varit igång.
Kommunen har sedan tidigare samarbetat med Fontänhuset i Båstad och stöttat verksamheten där. Diskussioner om ett Fontänhus i Laholm ska enligt uppgifter som lyftes vid invigningen ha funnits redan 1995.
I slutet av 2025 skrev Laholms kommun avtal med Fontänhuset för att stötta etableringen på hemmaplan. Kommunen bidrar ekonomiskt och samarbetar med verksamheten genom flera delar av organisationen.
Fontänhuset finansieras även genom Socialstyrelsen och Region Halland. Men pengarna räcker inte till allt.
I dag finns två anställda: Agneta Tuberus och handledaren Anton Riegler. För att kunna ta emot fler medlemmar behövs mer personal och därför söker föreningen också stöd från det lokala näringslivet.
– Vi försöker tala om för företag att vi finns. Vi behöver få in sponsorer för att kunna finansiera oss. Det är också av den anledningen vi inte har fler handledare, för vi har inte ekonomin till det, säger Agneta Tuberus.
För medlemmarna är Fontänhuset också ett komplement till Träffpunkt Lyran. Där kan den som mår sämre och inte orkar arbeta få en plats att gå till utan samma krav på aktivitet.
Tim-Eric ser värdet i att båda verksamheterna finns.
– Träffpunkt Lyran och Fontänhuset behövs bägge två, var och en på sitt sätt.
När Fontänhuset nu är invigt återstår nästa steg: att fortsätta bygga verksamheten, hitta fler samarbetspartners och långsamt låta medlemsgruppen växa.
LÄS SENASTE E-TIDNINGEN
