Utslagna i nian: Så vill politikerna vända länets sämsta skolresultat

Av Per Brolléus

Var femte niondeklassare i Laholms kommun har de senaste fyra åren lämnat grundskolan utan gymnasiebehörighet – den lägsta siffran i hela Hallands län. Samtidigt efterlyser föräldrar och vårdnadshavare tidigare stödinsatser, visar en granskning från SVT Nyheter Halland.

Statistiken för de senaste åren visar på ett ihållande problem i Laholm. Även om årets siffror pekar på en viss förbättring ligger kommunen fortfarande i botten av Hallandstabellen när det gäller andelen behöriga till gymnasiet.

Via sociala medier har SVT Nyheter Halland samlat in reaktioner från invånarna i Laholm. Flera röster efterlyser att insatserna måste sättas in långt tidigare under skolgången.

– Man behöver sätta in resurserna direkt, säger en kvinna som driver familjehem i kommunen till SVT.

En annan anonym invånare understryker svårigheten i att ta igen förlorad kunskap under grundskolans sista år:

– Om de inte klarar det som krävs innan nian så blir det väldigt svårt.

Lärarbehörigheten i Laholms kommun ligger idag på cirka 78 procent enligt Skolverket. Hur kompetensen i klassrummen ska stärkas framöver finns det dock olika synsätt på bland de lokala partierna.

Oppositionspartiet Medborgerlig samling (MED) vill sätta ett skarpt mål om minst 85 procents lärarbehörighet till år 2030, samt att elever med stor kunskapsrisk ska få stöd senast inom 30 dagar.

– Vi kan ställa rätt krav på våra lärare när de är utbildade på rätt nivå, framhåller MED till SVT.

Det styrande partiet Moderaterna betonar i stället vidareutbildning av den befintliga kåren och lyfter fram kommunens utgångsläge i relation till lärartillgången.

– Det handlar om att motivera och utveckla lärarna vi redan har. Vi är den kommunen i länet med högst lärarbehörighet, säger Thor Gunnar Bjelland, gruppledare för Moderaterna i Laholms kommun, till SVT.

SVT Nyheter Halland har kartlagt hur de lokala partierna vill vända utvecklingen och få fler elever behöriga till gymnasiet:

• Moderaterna: Satsar på stärkt arbete med grundläggande färdigheter i lägre åldrar, tidigare stöd, ökad trygghet samt kompetensutveckling av lärare och skolledare.

• Centerpartiet: Vill prioritera läsning, skrivning och räkning, införa språkplan och kapprumsbibliotek i förskolan samt garantera att alla elever kan läsa innan årskurs tre.

• Socialdemokraterna: Vill prioritera tidiga insatser inom läs-, skriv- och språkutveckling och genomföra noggranna uppföljningar på varje enskild skola.

• Miljöpartiet: Anser att ingen elev ska flyttas upp till nästa stadium utan att kunskapsmålen uppfylls. Vill se individuellt stöd och återkommande tester.

• Sverigedemokraterna: Vill införa förberedande skola, jourklasser och pliktskola. Vill även slopa den skattefinansierade modersmålsundervisningen (förutom för nationella minoritetsspråk) för att fokusera helt på svenskan.

• Kristdemokraterna: Efterlyser ett tätare samarbete mellan hem och skola, tydligare ordningsregler, ökad trygghet och större respekt för lärarkåren.

• Medborgerlig samling: Sätter upp mål om 95 procent skolnärvaro, 85 procent behöriga lärare 2030, stöd inom 30 dagar vid kunskapsrisk samt att alla elever ska behärska läsning och de fyra räknesätten i årskurs tre.

• Laholmspartiet: Vill ta in utomstående experter som får granska grundskolan från grunden för att identifiera bristerna innan åtgärder sätts in.

Länkar till Svt:s granskning av skolan i Laholm:

Politiker i Laholm: Lärarkompetens behöver höjas

En av fem elever i Laholm utan behörighet till gymnasiet: ”Stöd måste in tidigare”

Så vill partierna öka gymnasiebehörighet i Laholm