Laholms folkhälsoarbete väcker intresse i andra kommuner

Av Johan Jönsson

Laholms kommun har på kort tid stärkt sitt folkhälsoarbete. Det visar en extern granskning som genomförts under perioden 2024–2026. Granskningen lyfter fram flera styrkor i arbetet och pekar samtidigt ut områden där kommunen kan utvecklas vidare.

Enligt rapporten har kommunen med relativt små resurser lyckats skapa ett större fokus på folkhälsofrågor, stärka samarbetet mellan olika verksamheter och genomföra ett stort antal insatser. Arbetet bedöms också ligga väl i linje med de nationella målen för folkhälsa.

– Den här utvärderingen visar att vi är på helt rätt väg. På kort tid har vi stärkt folkhälsoarbetet och skapat bättre förutsättningar för samverkan och långsiktighet. Samtidigt ger utvärderingen oss en tydlig riktning för hur vi kan fortsätta utveckla arbetet för en god och jämlik hälsa i Laholms kommun, säger Gudrun Pettersson (C), ordförande i kultur- och folkhälsonämnden.

Granskningen omfattar det folkhälsoarbete som bedrivs inom kultur- och folkhälsonämndens ansvarsområde. Under arbetet har över 100 insatser analyserats. Det handlar bland annat om arbete för att minska ofrivillig ensamhet, få fler att röra på sig, förebygga psykisk ohälsa, stärka föreningslivet och motverka våld i nära relationer.

En av de styrkor som lyfts fram är att folkhälsoarbetet har integrerats i verksamheter och arbetssätt som redan finns. Det har gjort det möjligt att genomföra många insatser inom ordinarie budgetramar. Även samarbetet mellan kommunens olika nämnder och förvaltningar pekas ut som en viktig framgångsfaktor.

– Utvärderingen ger oss både bekräftelse på det som fungerar väl och det vi sedan tidigare vet är utmanande i folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbete är ett komplext område där effekterna ofta inte går att mäta på kort sikt. Utvärderingen ger oss också värdefulla inspel kring vad vi behöver utveckla framåt, säger Andreas Meimermondt, förvaltningschef.

Samtidigt visar granskningen att det finns områden som kan utvecklas ytterligare. Kommunen rekommenderas bland annat att bli bättre på att följa upp och utvärdera sina insatser över tid samt att utveckla arbetet med att nå grupper som riskerar sämre hälsa och som inte alltid nås genom befintliga verksamheter.

Den externa granskningen har varit planerad sedan tidigare och finansierats inom ramen för kommunens budget för folkhälsoarbete. Resultatet kommer nu att användas som ett viktigt underlag i arbetet med den nya folkhälsoplanen som börjar gälla 2028.

– Det har varit värdefullt att få vårt arbete granskat utifrån evidens och beprövad kunskap. Utvärderingen stärker det vi redan gör bra och ger oss konkreta rekommendationer för att fortsätta utveckla folkhälsoarbetet, säger Idah Collin, processledare för den nya folkhälsoplanen.

Granskningen visar också att Laholms arbetssätt väcker uppmärksamhet utanför kommungränsen. Enligt utvärderarna har man inte kunnat hitta någon annan kommun som arbetar på samma sätt, och flera kommuner har visat intresse för hur Laholm organiserar sitt folkhälsoarbete.

– Jag får ofta frågor från andra kommuner om hur vi arbetar. Det finns ett stort intresse för hur vi har organiserat arbetet och hur vi har lyckats få så mycket gjort på relativt kort tid, säger Idah Collin.

Kommunen planerar att genomföra en ny extern granskning under nästa planperiod för att följa utvecklingen och få nya underlag för det fortsatta arbetet.