Hundratusentals kubik skitvatten i havet: ”Smärtgränsen är nådd”

Av Rickard Gustafsson

Laholmsbuktens VA släpper årligen ut hundratusentals kubikmeter orenat avloppsvatten. Bräddningarna skapar övergödning i havet och leder till avrådan från bad längs våra stränder. Bakom problemen ligger ett åldrigt ledningsnät som i dagens takt tar 200 år att förnya – samtidigt som klimatförändringarna riskerar öka belastningen ytterligare.

Bräddning betyder att avloppsvatten släpps ut orenat eller delvis renat när systemet blir överbelastat – en slags nödventil i VA-nätet.

I fjol tvingades Laholmsbuktens VA att brädda mellan 250 000-300 000 kubikmeter utspätt avloppsvatten ut i vattendrag, vilket i slutändan hamnar i Laholmsbukten.

Det handlar inte om slarv, utan främsta orsaken är ökning av så kallat tillskottsvatten – regn, smältvatten och grundvatten – som tränger in i ett gammalt och otätt avloppsnät.

– Det har sett hemskt ut de sista två åren, framför allt i Laholms kommun där vi i fjol släppte ut cirka 150 000 kubikmeter, säger Lars-Gunnar Johansson, miljö- och processingenjör på LBVA.

För att sätta utsläppssiffran i perspektiv hanterar LBVA cirka 16 miljoner kubikmeter avloppsvatten per år, där Halmstad står för drygt två tredjedelar. Den bräddade mängden motsvarade tre procent av den totala volymen i Laholm och i Halmstad var siffran knappt en procent.

Det finns inga lagliga gränsvärden för hur mycket det får bräddas, förklarar Johansson.

– Jag som räknar på sådant här anser att smärtgränsen högst får vara en procent. Helst ska vi ligga mycket lägre, säger han.

Utsläppen innehåller framför allt fosfor, kväve som bidrar till övergödning och påverkar syrehalten i vattendragen.

Lars-Gunnar Johansson, miljö- och processingenjör på Laholmsbuktens VA föreläser om bräddning på Kattegatts kustvattenråd på Laholms teater. I bakgrunden syns en karta över var problemen är störst. | Foto: Rickard Gustafsson

Klimatförändringarna riskerar dessutom att förvärra situationen. Enligt SMHI väntas nederbörden på Västkusten öka både i mängd och intensitet. För ett redan hårt belastat ledningsnät innebär det fler bräddningar när regnet blir kraftigare.

– Blir det mer regn här på västkusten så får vi ännu större krav på kapacitet, säger Lars-Gunnar Johansson.

Omkring två procent av det bräddade vattnet är toalettvatten – en till synes liten andel, men bajsbakterierna får stora konsekvenser för badvattenkvaliteten längs Laholmsbuktens stränder. De senaste somrarna har både Halmstad, Laholm och Båstad haft perioder med ”avrådan från bad”.

Johansson beskriver problemet som en konsekvens av ett överbelastat och åldrigt system – inte av bristande rutiner.

– Bräddning är faktiskt en viktig systemfunktion. Alternativet är översvämningar eller att avloppsvatten tränger upp bakvägen, säger han.

Lars-Gunnar Johansson, miljö- och processingenjör på Laholmsbuktens VA. Foto: Rickard Gustafsson

LBVA är dock inte nöjda med utvecklingen och bolaget jobbar hårt för att vända trenden. Bara i höst har en pumpstation och ett 55-tal brunnar renoverats, igenproppade ledningar har rensats och 3,2 kilometer ledningar tätats med så kallad ”relining”.

En ”piss i Nissan”, om uttrycket ursäktas, då LBVA förvaltar ett ledningsnät på omkring 3 000 kilometer, varav mycket lades på 1950- och 60-talen.

För att bli kvitt underhållsskulden behöver renoveringstempot i nätet mångdubblas för att hålla proportionella steg med dess förväntade livslängd.

– Vi har levt gott under en lång period för livslängden är 60-100 år, men nuvarande förnyelsetakt är i dag 200 år. Vi jobbar hela tiden med att täta och bygga om och vårt mål är att halvera den siffran, säger Lars-Gunnar Johansson.

Han fortsätter:

– När nätet byggdes så gjordes det med statliga medel och sedan dess har kommunerna fått ta över. Det är alltid känsligt med taxehöjningar, men samtidigt så måste vi höja när kostnaderna ökar, annars skjuter vi problemen framför oss.

Nyheterna om avgiftshöjningar i de svenska va-kollektiven har duggat tätt på senare år. Fler är att vänta, spår Johansson.

– Man ska komma ihåg att vi inte är och inte får vara en vinstdrivande verksamhet. Vi ska ta in de pengar vi behöver till underhållet, men det är klart, det finns ju en gräns. Man kan inte höja hur som helst, folk måste ju kunna betala.