Här lyfter jägarnas viltvård älgstammen:

Av Carina Nilsson

I Markaryd- Knäreds älgskötselområde, ÄSO, har jägarna under flera års tid jobbat för att få en livskraftigare älgstam.
Det har lett till färre viltolyckor och en större andel vuxna djur i vinterstam, som kan föröka sig.
– Man måste vårda kapitalet, annars kan man inte ta ut någon ränta, säger ordföranden Bo Torstensson.

Jägarna i Markaryd- Knäreds ÄSO förvaltar älgstammen i ett område på drygt 10 000 hektar söder om Lagan, väster om Knäred och öster om E 4 i Markaryd, grovt räknat. Putsered är centrum för jakten.

– Det har nog jagats älg så länge älgen har funnits här. Jag och mina jaktkamrater inleder fortfarande älgjakten med drevjakt. Då är nästan alla familjer i byn involverade, det är en del av kulturen här – jakt inte bara för rika eller för att rada upp skjutna djur som troféer, säger Bo Torstensson.

Efter flera års minskning växer älgstammen på bred front visar nya beräkningar från SLU.

För jägarna i Markaryd-Knäred är det ett kvitto på att flera års målmedvetet arbete med viltvård, för att få en livskraftigare och lagom stor älgstam, har gett resultat.

Bo Torstensson är ordförande i Markaryd- Knäreds älgskötselområde. Trots god tillgång på älg syns det få betesskador på de unga tallarna i området. Foto: Carina Nilsson

– Våra marker ligger i både Hallands och Kronobergs län men vi valde att tillhöra Kronoberg när Sverige delades in i olika älgskötselområden år 2000. Här jobbar länsstyrelsen verkligen med skötselplanerna och ser till att de efterlevs, vilket har gett resultat, säger Bo Torstensson.

Under höstens jakt såg de också flera tecken på att älgarna mår bättre. Jaktlaget fällde en tjur och en kalv som båda hade betydligt högre vikt än vad djuren har haft under de senare åren.

– En kalv som är väldigt liten får en betydligt sämre start i livet, och kommer i princip aldrig ifatt de kalvar som är stora. Det tar också ytterligare något eller några år innan den är så stor att den kan föröka sig, jämfört med en normal eller en stor kalv. En liten älgkalv betar alltså i skogen under längre tid utan att ge något tillbaka, vilket gör den mer kostsam, säger Bo Torstensson.

Sedan 2011 styrs förvaltningen av älg av länsstyrelsen. Myndigheten tar fram övergripande riktlinjer för älgförvaltningen och med hjälp av dessa ska de olika skötselområdena ta fram en tre-årig skötselplan.

– I vårt skötselområde har vi valt att kvotera ut det antal tjurar och hondjur som ska fällas under respektive år. Om vi vill öka antalet älgar skjuter vi lite färre vuxna hondjur, vill vi minska så blir det fler hondjur, säger Bo Torstensson.

Jaktlaget skjuter också fler kalvar än tidigare, enligt länsstyrelsens riktlinjer.

Bo Torstensson har tillsammans med de övriga jägarna och markägarna i området jobbat långsiktigt med att förvalta ägstammen, vilket har minskat viltolyckorna och gett en mer livskraftig älgstam i området. Foto: Carina Nilsson

– Länsstyrelsen vill ha en hög medelålder på de djur som är kvar efter jakt för en hög reproduktion. Dessutom påverkar det trafikolyckorna. Vi har både hårt trafikerade väg 15 och järnvägen i vårt älgskötselområde och en stor andel av de djur som irrar ut i trafiken och blir påkörda är vilsna kalvar som stöts bort av korna under våren, säger Bo Torstensson.

Under de senaste åren har älgjakten ställts in på flera håll i Sverige eftersom älgarna har blivit färre. Det beror till största delen på att de har jagats för hårt och att man har skjutit fel djur, menar Bo Torstensson.

– Älgarna påverkas av klimatförändringar och tillgången på föda, men deras största fiende är jägaren och bössan. I områden där det finns varg eller björn så påverkar det givetvis stammen, men här handlar det om jakten, säger han och fortsätter:

– Älgen är en symbol för Sverige, det finns inget så ståtligt ute i skogen som en älgtjur med en riktigt stor krona. Älgen kan orsaka skador på skogen och svåra trafikolyckor men den är också en nationalsymbol, ett mäktigt djur som vi ska vara väldigt rädda om, säger han.

Jägarna i Markaryd-Knäreds älgskötselområde vill se fler riktigt ståtliga älgtjurar även i södra Sverige, och det är möjligt om man förvaltar älgstammen rätt, menar de. Foto: Adobe stock

Fakta:

Efter flera års minskning växer älgstammen på bred front visar nya beräkningar från SLU.

SLU har beräknat hur älgstammen förändras sedan 2021, på uppdrag av Naturvårdsverket.

Inför jakten 2024 beräknades älgstammen till 300 000 individer, vilket var en ökning med cirka tio procent jämfört med året dessförinnan. Innan dess minskade stammen under tio års tid.

Enligt SLU Artdatabanken kan älgen bli aktuell för rödlistning eftersom den har minskat i stora delar av landet de senaste tio åren. Enligt det preliminära förslaget ska den föras in på rödlistans lägsta kategori som ”nära hotad”.