NYHETER 2026-02-28 KL. 06:00

Då kan det bli brist på mjölk och kvarg

Av Carina Nilsson

Landets företag fick nyligen broschyren ”Om krisen eller kriget kommer.” Men Vallberga lantmän som bland annat gör nöt- och grisfoder är inte prioriterade i myndigheternas beredskapsplaner.
– Utan kraftfoder till korna minskar mjölkproduktionen kraftigt, säger vd Jörgen Karlsson.

Då kan det bli brist på mjölk och kvarg
En mjölkko behöver också kraftfoder för att kunna producera mycket mjölk. Vallberga lantmän producerar kraftfoder men är inte prioriterade i beredskapssammanhang. Foto: Carina Nilsson

Om Sverige verkligen skulle hamna i kris eller krig så utgår Livsmedelsverket från menyer där svenskarna får äta mindre kött och mer spannmål berättar Jörgen Karlsson.

– Det innebär att djurslag som äter mycket spannmål, som gris och kyckling, prioriteras ner för att mer spannmål ska gå direkt till människor och då anses inte vi som producerar foder av spannmål vara lika viktiga. Handelsgödsel, utsäde och växtskyddsmedel är prioriterat men inte foderspannmål, säger han.

Det är dock bara hälften av kraftfodret som produceras vid anläggningen i Hov som går till gris. Den andra halvan går till kraftfoder för nötdjur.

– Idag har vi färre kor men de producerar mycket mer mjölk än förr. Man kan jämföra dagens kor med elitidrottare – för att kunna producera så mycket mjölk som de gör behöver de en väl avvägd och energirik kost. Korna kan klara sig på enbart gräs och majs, som lantbrukarna kan odla själva, men mjölkproduktionen skulle minska kraftigt, säger Jörgen Karlsson.

Jörgen Karlsson är vd på Vallberga lantmän och skulle önska att foderfabriken prioriteras högre i beredskapssammanhang. Foto: Arkiv

Den största sårbarheten för själva foderfabriken är ett elavbrott.

– Vi kan producera off-grid även om vi blir utsatta för IT-störningar, vi har solceller och ett batteri på 1kW som hjälper oss vid tillfälliga elavbrott men själva produktionen förbrukar fyra miljoner kilowattimmar vilket kräver en enorm effekt. För att hålla gång det skulle vi behöva ett riktigt stort reservkraftverk och den investeringen kan vi inte klara just nu, då behöver vi statligt stöd. Lantbrukare kan söka det för liknande investeringar men inte vi. Vi behöver också vara prioriterade i beredskapsplanerna om vi ska kunna få fram diesel till ett reservkraftverk vid en kris, säger Jörgen Karlsson.

Biogasanläggningen nästgårds foderfabriken är inte heller till hjälp vad gäller elförsörjningen.

– Biogasanläggningen producerar inte el, utan gasen går vidare ut i gasnätet som finns i södra Sverige, säger Jörgen Karlsson.

Vallberga lantmän och foderfabriken finns dock med i nätverket med Laholms kommuns viktigaste företag.

– Därmed tror jag också att länsstyrelsen i Halland ser oss som viktiga. Men Jordbruksverket och Livsmedelsverket pratar bara om humanföda och vi kan inte ställa om vår produktion till att göra mjöl. Berte Qvarn har en helt annan process än vad vi har, säger Jörgen Karlsson.

Fakta: Regeringen har avsatt medel för att Jordbruksverket under 2026–2028 ska etablera beredskapslager av spannmål för livsmedels¬konsumtion i hela landet samt kritiska insatsvaror som är viktiga för att Sverige ska kunna upprätthålla sin inhemska livsmedels¬produktion.

Det är regeringen som har beslutat att vi ska inleda med etableringen av beredskapslager av spannmål.

De fyra nordligaste länen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland – är helt beroende av transporter från södra Sverige för att klara sin livsmedels¬försörjning. Samtidigt är området strategiskt viktigt för Sveriges och Natos försvar. Jordbruksverket inleder därför uppbyggnaden av beredskapslager av spannmål i dessa län.

Källa: Jordbruksverket