Lantbrukarnas upplevda lönsamhet bättre än på flera år

Av Johan W Jönsson

1 000 lantbrukare i hela landet har sagt sitt i ”Lantbruksbarometern”. De har tillfrågats om hur de ser på dagsläget och läget ljusnar. Över hälften har upplevt att lönsamheten blivit bättre och bättre. Detta att jämföra med 33 procent i fjol. Skåne och Halland är den region där flest bönder är positiva. Dessutom trivs nästan alla bönder med sitt yrke.

Lantbruksbarometern pekar årligen ut trenderna inom jordbruket. Barometern presenterades i år på Kerstin Nilssons och Joakim Lunds mjölkgård i Värestorp.

Michael Bengtsson är företagsrådgivare på Laholms Sparbank. Sparbankernas riksförbund Ludvig & Co och Swedbank ligger tillsammans bakom Lantbruksbarometern.

– För lantbrukare som håller på med mjölk, nötkött och grisproduktion är den upplevda lönsamheten bättre än för växtodlarna, som är mer tveksamma, säger Bengtsson.

Anledningen till att växtodlarna är mer pessimistiska beror på osäkerhet kring väder och vind samt den på den höga ränta som varit. Även osäkerheten i världshandeln spelar in.

Tittar man på mjölk så är det all time high. Priset har aldrig varit så högt som det är nu. Det är såklart något som glädjer Joakim och Kerstin som har planer på att investera.

– Mjölkpriset är det högsta som varit och det är trevligt om det kan hålla sig runt den nivån. Det kanske det inte gör, men man får tänka positivt om man ska våga satsa, säger Kerstin.

Marknaden sätter priset. Det är bra efterfrågan som gör att priset stiget. Det konventionella snittpriset ligger på 6,22 kronor litern. 2014 var mjölkpriset nere på 2,30 kronor litern.

Många lantbrukare idag tittar på att effektivisera sin verksamhet. Det är bland annat det Kerstin och Joakim ska göra då de ska bygga ett nytt kostall med mjölkrobotar.

– Man ska använda den teknik som finns och jobba mer med djuren. Det är många timmar som går åt till att mjölka. Kan en robot göra det kan vi lägga mer tid på djurens välmående, säger Kerstin.

En annan bit handlar också om att bli en attraktiv arbetsplats. Med en mjölkrobot behöver ingen börja mjölka korna klockan fem på morgonen. Det ger också en annan möjlighet till ledighet.

Kerstin Nilsson och Joakim Lund började med mjölkproduktion i Värestorp 2018 och har blivit prisade för sin mjölk. Nu ska de investera i en ny kostall med fyra mjölkrobotar. Foto: Johan W Jönsson

– Det är mycket jobb att vara lantbrukare och företagare generellt, framförallt i början. Men man styr sin egen tid och bestämmer själv ihop med de anställda. Det är en livsstil också, säger Kerstin.

Trots att det är mycket arbete uppger hela 98 procent av lantbrukarna i barometern att de trivs med sitt jobb. 77 procent skulle dessutom rekommendera yrket till en ung person.

– Det tar tid att starta upp mjölk- och köttproduktion innan man ser resultat. Läggs det ner gårdar efterhand är det inte bra. Sverige är inte självförsörjande idag, säger Kerstin.

– Jag trivs väldigt bra med mitt val av yrke och vi hoppas såklart att det finns unga personer som tar vid. Att det finns ett stort intresse syns på naturbruksgymnasierna, fortsätter hon.

Att den upplevda lönsamheten är bättre är en viktig ingrediens för att intresset ska öka. Unga personer som ger sig in i näringen vill givetvis se att det bär att vara lantbrukare.

– Mat måste få kosta. Ska vi kunna producera bra livsmedel och djuren ska ha det bra så måste det få kosta. Köp svenskt, det är det viktigaste budskapet från oss bönder, säger Kerstin.

I nuläget har Kerstin och Joakim mjölkgrop med plats för 20 kor. Det finns 165 årskor på gården varav 145 mjölkande. Med en investering på nytt stall och fyra robotar är planen att öka något.

– Vi har pratat om detta en tid och nu var det dags. Vi vill göra det så att vi hinner att få glädje av det. Det är en stor investering men det blir bättre både för djuren och personalen, säger Kerstin.

Investeringsviljan har ökat igen, främst på mjölksidan, och det beror mycket på att räntorna gått ner. Ska nästa generation ta över eller någon vilja köpa gården i framtiden gäller att hänga med.

– Hade vi inte gjort detta nu så hade det här troligtvis inte varit en mjölkgård när vi lägger av. Antingen satsar man, eller så säljer man. Det är lite så det är, säger Kerstin.

De regionala skillnaderna i lantbruksbarometern är stora. En stor orsak är det utmanande vädret 2023 som slog olika hårt i landet. Mest positiva är lantbrukarna i Halland och Skåne.

Lantbrukarna Kerstin Nilsson och Joakim Lund flankerar Marie Jinnemo (Laholms Sparbank), Fredrik Wallin (Ludvig & Co) samt Michael Bengtsson (Laholms Sparbank). Foto: Johan W Jönsson

Fakta:

Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Barometern har utkommit sedan 1987 och årets Lantbruksbarometer är den 38:e helårsupplagan.

Rapporten bygger på en Sifo-undersökning med 1000 lantbrukare genomförd av Verian på uppdrag av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund. Intervjuerna har genomförts mellan 22 januari och 7 februari 2025.