Bondens oro: Då kanske vi får kassera all mat

Av Carina Nilsson

Beredskapen bland lantbrukarna i Laholms kommun för att kunna producera mat även i kris eller krig är god. Det anser Anders Nilsson som är ordförande i LRF:s kommungrupp i Laholm.
– Min största oro är att maten inte når fram till konsumenterna. Om inte hela kedjan med transporter och butiker fungerar måste vi ju kassera det som produceras, säger han.

Nyligen fick företagen i Sverige en broschyr från myndigheten för civilt försvar, MCF, (tidigare MSB) där alla företag som jobbar med att producera, bereda, tillverka eller distribuera livsmedel räknas som samhällsviktig verksamhet.

Anders Nilsson driver mjölkproduktion på Våxtorp lantbruk tillsammans med familjen. Han tycker att gården är väl rustad för kris och krig.

– Vi försöker att ha en beredskap för mer än en månad. Vi har ett traktorelverk som kan gå på diesel vid elavbrott och vi kan även lagra diesel. Vi har också ett bra lager med foder till djuren, säger han.

Gården har dessutom egen elproduktion via biogasanläggningen som togs i drift för tre år sedan. Biogasen ger värme till alla hus och försörjer gården med egen el.

Biogasanläggningen har skapat en trygghet för gården. "Vi vet att vi har el och värme" säger Anders Nilsson på Våxtorp lantbruk. Foto: Carina Nilsson

– Det har skapat en trygghet, och anläggningen kommer att betala sig snabbare än beräknat. Sedan är det en hel del arbete och underhåll som kostar, men det har varit en väldigt bra investering. Det gläder mig också att regeringen vill satsa på ett nytt stöd för att fler ska kunna investera i biogas. Den stora fördelen är att den kan producera dygnet runt och året om oavsett väder. Södra Sverige har inte så stor elproduktion men det finns många gårdar med djur och möjligheter att producera mer el via biogas, säger Anders.

Ungefär hälften av all el som produceras på gården säljs på elmarknaden och hälften använder de själva. Än så länge är biogasen ihopkopplad med elnätet. Vid ett strömavbrott stängs biogasen ner automatiskt, av säkerhetsskäl.

– För att höja vår beredskap ännu mer kommer vi att investera i ett system så att vi kan gå över till ö-drift. Då kan vi använda biogasen själva även vid ett elavbrott och slipper dra i gång reservelverket, säger Anders som på sikt även vill ha en reaktor till i biogasen.

– Den skulle då producera fordonsgas och vi skulle kunna byta till gasdrivna traktorer och slippa vara beroende av importerad diesel, säger han.

Anders upplever att lantbrukarna i kommunen är väl förberedda och rustade för kris ute på gårdarna. Många har exempelvis solceller och egen elproduktion. Sedan torkan 2018 finns det också en större beredskap med att lagra foder exempelvis. Men Anders oroar sig för hur kedjan ut till konsumenterna ska fungera.

Anders Nilsson kommer vill ändra biogasen så att den kan köras på ö-drift, och kopplas från elnätet vid ett elavbrott. "Idag stängs den ner autmatiskt om strömmen går" säger han. Foto: Carina Nilsson

– Det är många aktörer inblandade. Det är transporter, mejerier och slakterier. Hur fungerar kontanter som betalning över tid och klarar butikerna kylsystemen? Här kan jag tycka att kommunen borde göra en konsekvensanalys över vad som händer efter två veckor eller en månad med brist på livsmedel. Alla länkar i kedjan måste fungera, annars brister den, säger han.

Anläggningen har producerat 1045 kW sedan midnatt, vilket är ungefär vad gården använder på ett dygn, resten säljs på elmarknaden. "Men det sköter inte sig självt, vi har en dyr motorrenovering som väntar" säger Anders. Foto: Carina Nilsson