"En skatt man aldrig blir färdig med”.
Av Johan Jönsson
Södra Hallands Släktforskningsring firar i år ett halvt sekel av lokalhistoria, minnen och passion för människors rötter. Höjdpunkten i jubileumsåret är en öppen utställning på Rådhuset i Laholm 5–7 september, där nyfikna besökare får chans att ta del av personliga berättelser, släktträd, gamla vykort – och en hemlig kändis.
– Vi hoppas att fler får upp ögonen för hur spännande släktforskning faktiskt är. Det är ett oändligt pussel där varje ny bit öppnar en ny historia, säger föreningens ordförande Ulf Gustafsson.
Föreningen grundades 1974 och har i dag ett 80-tal medlemmar, men var före pandemin över 200. Pandemin, lokalbrist och teknikens framfart har förändrat villkoren för föreningslivet.
– Vi blev bortkörda från biblioteket där vi hade vår fasta punkt. Nu håller vi till hos Vuxenskolan på Ängelholmsvägen och kör studiecirklar istället, berättar Ulf Gustafsson.
Kartmaterialet som förr fanns i kommunens arkiv förvaras numera hos Minnesvårdsföreningen i Östra Karup – ett samarbete som håller liv i dokumentationen.
Under jubileumshelgen erbjuds gratis forskarhjälp till alla som vill komma igång – eller som har fastnat.
– Alla fastnar ibland, det gör vi också. Det är där gemenskapen i en förening blir viktig. Någon annan har kanske stött på samma problem, säger Boris Sahlin, styrelsemedlem och erfaren släktforskare.
På plats visas flera kreativa exempel på hur man kan dokumentera sin släkthistoria. Maivor Aronsson, som forskat i över 35 år, har under 20 års tid broderat en märkesduk med hela sitt släktträd – ett mäktigt hantverk som ställs ut under helgen.
– Man vill inte bara sitta vid datorn hela tiden. Det här har varit mitt sätt att göra det fysiskt och levande, säger hon.
En annan dokumentationsform är släktböcker. Boris Sahlin har skrivit en bok om sina morföräldrars historia, medan gamla vykort och brev berättar mer känslomässiga berättelser.
Ett exempel är bröderna Emil och Anton Johnsson, som emigrerade till USA för att slippa första världskriget – men ändå hamnade i det som amerikanska soldater.
– I ett brev berättar Anton om känslan när kriget tog slut. Det är starka historier, säger Maivor.
En av jubileets mest kittlande punkter är en hemlig känd laholmare som har fått sitt släktträd forskat av föreningen. Vem det är avslöjas först på invigningen, fredag kl. 12.
– Det är ett sätt att visa hur fascinerande det är att förstå sitt ursprung, säger Ulf Gustafsson.
Utöver släktträd och berättelser visas också pågående inventeringar av fastigheter i Ahla och Lejeby, samt exempel på soldatforskning, mantalsforskning, emigrantspårning och DNA-analyser. Under helgen finns även en expert på plats som är van att tyda gamla handskrifter från 1600- och 1700-talet.
Trots minskat medlemsantal och lokalutmaningar är framtidstron stark.
– Vi erbjuder mentorer till nya medlemmar. Alla får hjälp att komma igång. Och den gemenskap vi har är fantastisk. Alla vill hjälpa varandra, säger Maivor Aronsson.
– Och det bästa med släktforskning? Det tar aldrig slut, säger Boris Sahlin.
LÄS SENASTE E-TIDNINGEN
