Vänskapen i centrum när Mellby Symötesorden firade

Av Johan Jönsson

Det började med nål, tråd och småbarnsår. I dag, 45 år senare, handlar Mellby Symötesorden om något betydligt större: livslång vänskap, gemenskap och en tradition som aldrig brutits.

Sju kvinnor samlas fortfarande – sju gånger om året, ofta i samband med födelsedagar. Det som en gång var ett klassiskt symöte med stickning och sömnad har med tiden förändrats.

– Nu är det mest maten och det sociala. Det är det som är viktigt, berättar Marita Andrésson, en av medlemmarna.

Trots förändringen i innehåll har kärnan bestått. Gruppen har hållit ihop genom livets olika skeden – barnår, arbetsliv och pension. Och just kontinuiteten är något de är särskilt stolta över.

– Vi har aldrig ställt in. Inte en enda gång på 45 år.

När det var dags att fira jubileet tog Marita initiativ till något utöver det vanliga. De övriga medlemmarna bjöds till gården – ovetande om vad som väntade.

Klädkoden var högtidlig. Långklänningar och uppklädda gäster anlände, men själva överraskningen hölls hemlig in i det sista.

I stallet började firandet – men ceremonin förflyttades snart till logen, där en scen hade byggts upp. Med en bild av kungaparet som fond hölls ett högtidligt tal, och en efter en kallades medlemmarna fram.

De tilldelades då “symötesorden” – ett band och en symbolisk utmärkelse för lång och trogen tjänst.

I talet betonades just det som gruppen byggt upp tillsammans: 45 år av närvaro, uthållighet och vänskap. Några materiella förmåner följer inte med utmärkelsen – men däremot “ära, respekt och den tysta vetskapen om att utan er hade det bara varit ett tomt bord och kallt kaffe”.

– Det blev verkligen högtidligt. Och väldigt fint, myser Marita.

Efter ceremonin tog kvällen en mer lekfull vändning. Gästerna hade uppmanats att ta med ombyte – vilket ledde till spekulationer om allt från Maritas favorit bordtennis till andra aktiviteter.

I stället väntade linedans i logen, ledd av inbjuden instruktör.

– Det blev jättebra. Vi skrattade mycket.

Just variationen är en del av traditionen. Genom åren har gruppen gjort utflykter, bland annat till varandras barndomshem – en uppskattad resa tillbaka i tiden.

– Vi åkte runt och visade var vi hade vuxit upp. Det var väldigt speciellt.

Minnet av de 45 åren finns inte bara i berättelserna. Gruppen för också en gemensam receptbok. Vid varje träff skriver värdinnan ner vad som serverats, och ett foto från tillfället läggs till.

Boken har blivit ett slags tidsdokument över vänskapen.

– Det är fantastiskt att kunna bläddra tillbaka och minnas alla år, säger Marita.

Från början var de fyra. I dag är de sju – och alla beskriver relationen som något djupt och självklart.

– Vi är jättegoda vänner. Det är liksom… det är livet.

I en tid där mycket förändras snabbt lyfter Marita fram betydelsen av långvariga relationer.

– Det här med gamla vänner, det är så viktigt. Det betyder så mycket.

Efter 45-årsfirandet blickar gruppen redan framåt. Om fem år väntar ett nytt jubileum.

– Då får det väl bli ett ännu bredare band, säger Marita med ett skratt.

Men oavsett framtida firanden är en sak säker. Traditionen lever vidare. Och den bärs av vänskap, värme och en gemenskap som visat sig hålla genom ett helt liv.