Av Johan W Jönsson
Reglerna håller på att förändras. I framtiden kommer inte Laholms kommun att kunna få statligt bidrag för skötsel av enskilda vägar. Därför vill kommunen lämna över skötseln till vägföreningar, som i sin tur får stöd från såväl stat som kommun.
I Laholms kommun finns 90 enskilda vägar. 70 av dem är asfalterade eller på annat sätt hårdbelagda. Sedan kommunsammanläggningen 1974 har kommunen haft ansvaret.
Då regelverket för statliga bidrag aviseras förändras så att kommunen inte längre kan tillgodoräkna sig det statliga stödet vill man nu öka takten med överlämnandet.
Att lämna över skötseln av enskilda vägar till respektive vägförening har under flera år varit Laholms kommuns ambition. Men det går långsamt – i nuvarande takt en process på 25 år.
Ove Bengtsson (S) är vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden:
– Vi tror inte att statsmakten har så långt tålamod och känner oro för det här. Laholm är ganska unikt på denna punkten. Huvudrincipen för vägnätet i Sverige har legat fast i många år, säger han.
Ove Bengtsson (S) är vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Foto: Johan W Jönsson
Principen är att Trafikverket har hand om de stora vägarna medan kommunerna ska ta hand om vägar i planlagda områden. Enskilda vägar ska egentligen skötas av vägföreningar.
När staten kommer driva igenom reglerna är oklart. Än så länge har det bara aviserats att så ska ske. Om en väg saknar vägförening vid regeländringen blir det inget vägunderhåll alls.
Några vägföreningar har kommit igång men det går inte i någon rasande fart. Kommunen vill lämna över vägarna i gott skick till vägföreningarna och för det behövs pengar.
Idag finns en årsbudget på 9,4 miljoner och det inklusive statsbidragen. Det räcker inte. Samhällsbyggnadsnämnden vill ha sju miljoner extra från nästa år för att öka takten.
Thor Gunnar Bjelland (M) är ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Foto: Johan W Jönsson
Thor Gunnar Bjelland (M) är ordförande i nämnden:
– Arbetet från våra tjänstemän är gediget och vi vet vad vi behöver göra. Det här är en signal till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att vi är i behov av mer pengar till detta, säger han.
Nu behöver alltså slumrande vägföreningar väckas till liv. Styrelsearbete och ideellt engagemang lockar inte lika mycket som förr och hittas inte eldsjälarna blir arbetet svårt, tror Bjelland.
Bengtsson menar dock att såväl skötseln som gemenskapen kan bli bättre med en vägförening. Med bidrag från både stat och kommun blir vägavgiften liten eller till och med lika med noll.
Kommunen vill lämna över vägarna i gott skick till föreningarna. Foto: Johan W Jönsson