Knäreds Kyckling om kritiken: ”Vi känner inte igen oss”

Av Carina Nilsson

TV4:s program Kalla fakta har granskat den svenska kycklingindustrin utifrån smygtagna bilder från svenska uppfödare. Ett av företagen som pekas ut av en djurrättsorganisation är Knäreds kyckling.
– Vi känner inte igen oss. Djurskyddet är det viktigaste vi jobbar med, säger Johan Karlsson som är vd för Knäreds kyckling.

Organisationen Djurens Rätt har smygfilmat hos svenska kycklinguppfödare och har förmedlat filmerna till Kalla fakta. De menar att kycklinguppfödarna gör sig skyldiga till brott mot djurskyddslagen, alternativt djurplågeri eller grovt djurplågeri. De pekar också ut fyra företag i branschen: Guldfågeln, Kronfågel, Atria och Knäreds kyckling.

Djurrättsorganisationen har nu polisanmält svenska kycklinguppfödare och miljö- och jordbruksutskottet har kallat till sig landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) för att diskutera frågan. I Kalla Fakta uttalar sig också Per Jensen, professor emeritus i djurs beteende (etologi) vid Linköpings universitet:

– Min uppfattning är att de inte har ett bra liv.

Knäreds kyckling är den minsta av de fyra producenterna som pekas ut.

– Vi slaktar ungefär 1,5 miljoner kycklingar per år, vilket motsvarar en dryg procent av den svenska marknaden. 90 procent av kycklingarna kommer från våra egna gårdar så vi har stenkoll på uppfödningen i stallarna, säger Johan Karlsson.

Kritiken i Kalla faktas program handlar om den kycklingras som används: Ross 308. I programmet sägs att kycklingen växer för fort och att skelettet inte orkar bära upp kroppen.

– Vi har den kycklingras som pekas ut, det är den som används i nästan all svensk kycklinguppfödning. Men vi känner inte igen oss i det här med benfel eller att det skulle se ut så i stallarna som det gör på bilderna. Vi jobbar varje dag med att djuren ska ha det så bra som möjligt, säger Johan Karlsson.

Djurens rätt uppger att de har filmat i gårdar hos alla fyra kycklingproducenterna men Johan Karlsson har inte kunnat se något inbrott via övervakningskameror. Han kan inte heller se om det som visas i programmet kommer från deras stallar.

– Vi vill såklart också att djuruppfödning ska gå rätt till. Men så länge inte forskningen eller expertisen säger att det är fel så är det svårt att ändra. Det finns en mer långsamväxande ras men det finns inte tillräcklig efterfrågan, de flesta konsumenter tycker det blir för dyrt, säger Johan Karlsson och fortsätter:

– Vi står naturligtvis inte bakom det som visas i programmet. Men i en stor djuruppfödning kan du alltid hitta djur som mår dåligt. Men alla kycklingar besiktigas av en veterinär, som ska vara godkänd av Livsmedelsverket, innan slakt. Det tas även flera bakterieprover och det görs kontroller i stallarna. Vi kan egentligen inte fuska och vi gör allt vi kan för att värna om djurskyddet. Det är inte heller lönsamt att slarva med det här.

I programmet nämns att Norge ska fasa ut den aktuella kycklingrasen.

– Vi kan alltid ha en debatt om djurskyddslagstiftningen och människor har all rätt att tycka och tänka kring det. Men så länge inte vetenskapen säger att vi ska ändra något är det svårt att göra det. Norge är inte heller med i EU vilket innebär mindre konkurrens, säger Johan Karlsson.