KULTUR 2022-11-18 KL. 15:05

Julnostalgi på Teckningsmuseet

Av Johan W Jönsson

De allra flesta av oss har åtminstone någon gång lyssnat och sett på julkalendrar på radio respektive TV. Nu visas 104 papperskalendrar, skapade för SVT och SR mellan åren 1958 och 2021, upp på Teckningsmuseet. Det är både nostalgiskt och stämningsfullt att botanisera bland kalendrarna.

Julnostalgi på Teckningsmuseet
Henrik Stenberg och Frida Talik på Teckningsmuseet visar runt bland julkalendrarna. Henrik pekar på "Tjong i baljan!" med Grodan Boll och Televinken från 1973. Foto: Johan W Jönsson

Julkalendrarna i SVT och SR är ett nordiskt fenomen, med ursprung i Sverige. Programmen bidrar med förväntan och julstämning för hela familjen.

– De kan också väcka diskussion och ibland även upprörda känslor. Jag tror att utställningen kommer väcka julkänslor och minnen hos många, säger konstnärliga ledaren Frida Talik.

Normalt sett brukar det vara lite lågsäsong för muséer under julen men i år hoppas Teckningsmuseet på många besökare.

– Igenkänningen är en viktig faktor – man får resa i tiden. Julkalendrarna är tradition för många. Dessutom är de nästan alltid tecknade. Därför känns det rätt att lyfta dem här, säger Talik.

Vilken är din favorit? Teskedsgumman, Herkules Jonssons storverk, Trolltider, Stjärnhuset, Albert och Herberts jul, Ture Sventon, Sunes Jul eller kanske Mysteriet på Greveholm?

Alla finns de att beskåda på Teckningsmuseet. De 104 julkalendrarna är inlånade från en privat samling. Personen som äger dem har önskat att inte vara publik.

– Detta är ett kulturarv som många kan relatera till på olika sätt. Generationer kan komma hit och hitta sin barndoms kalendrar. När vi packade upp väcktes mycket känslor hos oss, säger Talik.


Julbestyr på en bondgård från 1958 var den första seperata julkalendern. Mysteriet på Greveholm (1996), Sunes jul (1991) och Teskedsgumman (just denna från 1976) tillhör några av de mest populära. Foto: Johan W Jönsson


Den första julkalendern som sändes på radio hette ”Barnens julkalender”. Den sändes 1957 och blev populär. 1958 skapades den första separata julkalendern ”Julbestyr på en bondgård”.

– Den första var ett uppslag i tidningen ”Röster i radio och tv”. Den första separata har tydlig -50-talsstil. På -60-talet blev det mer figurer och berättande, säger konstpedagogen Henrik Stenberg.

Det går att se hur teman, estetik och tekniskt utförande har ändrats genom tiderna. Samtidigt är det mycket som är sig likt. Kalendrarna har i huvudsak samma format och oftast 24 luckor.

– Det kan vara så mycket som 29 luckor. Adventskalender är egentligen att det börjar på advent. Ofta är det mycket detaljer i bilderna och tekniskt är det mycket tecknat och vattenfärg.

Teskedsgumman har återkommit flera gånger på i TV och radio. Den sändes första gången 1967 och det var då även vuxna började följa julkalendern på allvar.

– Två miljoner vuxna såg första upplagan av Teskedsgumman. Den blev väldigt populär. Fram till 1972 var det samma story på radio och TV, berättar Stenberg.

Utställningen ”Julkalendrar för svensk radio och tv 1958–2021” visas i Teckningsmuseets första rum mellan den 19 november 2022 och 29 januari 2023. På julskyltningen är det öppet till 18.

– Vi hoppas att många vill komma hit och väcka något minne till liv. Det är kul med något sådant här som fortfarande samlar så många, säger Frida Talik.


Totalt är det 89 illustratörer som bidragit till de 104 julkalendrarna. Sven Nordqvist (Pettsson och Findus) och Per Åhlin (Karl Bertil Jonssons jul) två av de mer kända. Foto: Johan W Jönsson