För den som gillar laguppställningar är LT-laget årets höjdpunkt

Av Johan W Jönsson

Det har inte varit helt lätt att utse ett LT-lag i år. Det är det å andra sidan aldrig. Men i år var nomineringarna många och det var inte enkelt att välja. Men ska det bli ett LT-lag måste någon göra jobbet. Själv tyckte jag alltid att det var årets höjdpunkt i tidningsväg när årets lag skulle presenteras. Men sedan har jag också alltid varit helt fixerad vid laguppställningar. Det är ett arv från min gode far.

I år blir det en 4-3-3-uppställning. Som vanligt är det offensivt balanserat. Genevad/Veinges akrobatiske målvakt Omar Momandi tar plats mellan stolparna. “Det är en av de bästa målvakterna jag spelat med”, berömmer tränare Charlie Boson, som ändå haft några riktigt duktiga målvakter bakom sig i HBK, Snöstorp Nyhem, GIF/VIF och LFK.

Fyrbackslinjen är hårdför. Mittbacksparet med Johan Agnvall och Otto Björnsson hade jag inte velat agera anfallare emot. Agnvall gjorde ordentlig comeback i moderklubben inför säsongen och Björnsson, som kom till LTIK förra sommaren efter uppehåll, har hållit hög klass. På ytterbackarna är det lite mer flinkt med två allround spelare. Simon Ottosson verkar ha hittat rätt som försvarare och underskattade Noak Bolmgren, som också tillhör LFK:s starka -95-kull, släpper inte många över bron.

Treamannamittfältet kombinerar hårt jobb med god bollkontroll. Jämngamla Simon Vedin och Emil Gustafsson har varit med i LT-laget förr och lär trivas bra ihop. Bredvid sig har de GIF/VIF:s stora överraskning Robin Wik som gick från back till offensiv mittfältare och gjorde succé. Att han har koll på bollen har han visat många gånger på golfbanan men den kreativitet han visat upp i år har inte setts till på fotbollsplanen tidigare. Nytändning som 28-åring.

Anfallsplatserna var ganska givna. Nderim Peci skulle kunnat spela på en kant i en 4-4-2-uppställning men får agera ytter här. Han har inte öst in mål men är den som mycket av Walldias anfallsspel kretsar kring och han har många assist och hockeyassist på kontot. Teo Svensson är yngst i laget och fick sitt stora genombrott under säsongen. Hannes Persson var den spelare som fick den första platsen i årets LT-lag. Håller en häpnadsväckande hög nivå trots två säsonger i lägsta serien.

Bänken är stark. Vilka som helst skulle kunna gå in i laget. Filip Svensson är en personlig favorit som växt ytterligare som ledarfigur i årets YBK. Han stod när alla andra föll. Talangfulle Theo Gullberg tar plats på bänken för andra året i rad. Oskar Hemhagen blev utsedd till matchens lirare på varenda idrottsplats som han spelade på känns det som. Okonventionella publikfavoriten Olle Günther Hanssen och spelaren med alltjämt kommunens vassaste passningsfot, Petter Gustafsson, är med som “avgörare”.

Bland bubblarna finns Kornhult/Hishults Viktor Ottosson som har både spring i benen och god spelförståelse samt Skogabys lojale lagspelare Filip Jönsson som alltid ger allt och är mycket användbar. Här kan också nämnas Våxtorps givne ledare Jesper Öhrn och GIF/VIF:s mogna talang Erik Baumgarten Kinsch. LTIK:s energiske mittback Axel Rabe som försatte berg med sin inställning är också en bubblare. Liksom samma lags målvaktsduo, Jonathan Pihl och Adrian Sirbu, som samsades om under hela säsongen och var jämnheten själva.

Det blir som vanligt, tyvärr, inget LT-lag på damsidan. Därtill är underlaget dessvärre allt för skralt. Men spelare som tål att nämnas är K/HFF:s rutinerade offensiva duo Johanna Carlsson och Hannah Nilsson. Även Hanna Jonsson och Rebecca Andersson var lite extra framträdande i guldlaget. I WRY/VGLT stack Gabriella Bergman, Ida Pettersson och Frida Hansson ut.

PS. LT-laget är självklart balanserat utifrån hur det gått för föreningarna i seriespelet. Walldia har tre spelare i elvan, Lilla Tjärby två. Precis som Skottorp, Våxtorp och Genevad/Veinge. Kornhhult/Hishult och Skogaby får nöja sig med en varsin bubblare. För att gå in i LT-laget måste man verkligen sticka ut om det egna laget hamnar längst ner i tabellen. Laget innehåller som vanligt inga LFK:are. De spelar i nationell serie och är därför diskade. De brukar å andra sidan ha goda möjligheter på "Årets spelare", både på dam- och herrsidan. DS.