Mindre död ved i de halländska skogarna

Av Rickard Gustafsson

Ungefär en femtedel av alla skogslevande arter är beroende av att det finns död ved i skogen. Statistik från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) visar att mängden död ved i Halland minskat de senaste åren, vilket påverkar den biologiska mångfalden negativt.

Riksskogstaxeringen vid SLU mäter årligen mängden död ved i de svenska skogarna. Senaste siffrorna för Halland visar att det skett en minskning med drygt sex procent mellan femårsperioderna 2019-2023 och 2020-2024.

Ända sedan 1990-talet (då mätningarna startade) har mängden död ved ökat kraftigt i de halländska skogarna och det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott eller en tillfällig nedgång.

Bara i Blekinge län är nedgången större (minus åtta procent) och på tredje plats landar Kronobergs län (minus fyra procent) medan riksgenomsnittet visar en ökning med två procent.

Klart är dock att död ved är avgörande för den biologiska mångfalden då den fungerar som livsmiljö och födokälla åt cirka 20 procent av alla skogslevande djur- och växtarter.

Till död ved räknas stående och liggande döda träd, högstubbar och brandstubbar i olika nedbrytningsgrader. Grov död ved anses generellt mer värdefull än klen.

Skogsstyrelsen och skogsnäringen har ett gemensamt mål att både bevara och öka mängden död ved i de svenska skogarna.