Tågföreningen fyller 40 med fest: ”Dom är hialösa”
Av Per Brolléus
Vi kan väl slå fast det direkt – det här handlar om ett gäng tågnördar som man inte kan annat än imponeras av. En av medlemmarna i den strömsnäsbruksbaserade tågföreningen, Bodil Öhrn, går ett steg längre än att kalla kollegorna nördar.
– Dom är hialösa.
Snart firar Skåne Smålands Järnvägsförening 40 år med en heldag i tågets tecken. Men ”den där heldagen” är bara en av oändligt många dagar som de mest aktiva medlemmar träffas för att göra det de älskar mest av allt – att jobba med tåg.
– Det vi skapar här är en turistmagnet som är fantastisk, menar föreningens museichef Ronny Fager, som hamnade i tågvärlden av en slump.
– Jag gillar ju att fotografera och var på tågstationen i Strömsnäsbruk för att ta några bilder. Ett tag senare hade jag hand om museet i föreningen, säger han med ett stort hjärtligt leende.
Och varken han eller någon av de trettio andra som är på plats just den här lördagen för att jobba har ångrat sig. Tvärtom. En del tycker det är för lite att bara ha en jobbdag i veckan.
Harald Brede från Örkelljunga och Mats Pålsson från Östra Ljungby tar bilen upp till Småland två-tre gånger i veckan.
– Var på studiebesök här för 25 år sedan. Sen blev jag fast.
Harald, som fyller 79 senare i sommar, har alltid fascinerats av tåg.
– Det började med modelljärnväg när jag var liten hemma i Östra Ljungby som ju var en järnvägsknut. Minns när jag åkte rälsbuss med pappa in till Ängelholm på 50-talet…
Nu åker han rälsbuss igen, eller åtminstone när föreningen ska ha sitt 40-årsjubileum den 13 juni. Och det arbetet inför den dagen som en hel del handlar om just nu.
– Vi byter slipers och sen håller vi på med att rusta upp en järnvägsvagn. Jag älskar teknik och jag älskar att jobba med händerna. Precis som min kompis Mats.
Vi hinner inte prata mycket mer innan Harald och Mats försvinner iväg i ett gult servicelok några kilometer söderut.
– Folk i föreningen kommer från alla möjliga håll. Här är folk från Borås, Knäred och Värnamo, berättar Ronny Fager.
– Men tågnördarna som kommer på besök är från precis hela världen. Amerikaner, tyskar, japaner är som tokiga i det här.
Inne i ett av lokstallarna står den verkliga rariteten, ett 96 ton tungt ånglok från 1908 som kan fara fram i hissnande 80 kilometer i timmen. Franz Tregart arbetar med detta tågmonster.
– Till den 13:e juni ska vi få ut henne ur lokstallet. En utmaning, säger han och berättar om eleverna från Laholm som varit på plats och hjälpt till. och visar den första mikrovågsugnen…
– Ja, här är ett skåp jämte där man eldade kol. Där satte lokföraren in sin mat och värmde, förklarar Franz och berättar att föreningen idag har ett spår mellan Traryd och Markaryd att köra på.
– Men där är maxhastigheten satt till 70 kilometer i timmen.
Kristina Sögaard och Bodil Öhrn från Strömsnäsbruk har varit med länge i föreningen. Och för de båda damerna är det de sociala som är viktigast.
– Det är en fantastisk sammanhållning. Alla sliter med sitt, menar Kristina.
– Jag är ingen tågnörd, men många av gubbarna är hialösa.
Och just den här dagen, en solig lördag i maj, så är det bara en sak som gäller för gänget: Få allting i ordning till jubileumsdagen.
– Hoppas på massor av folk och kanonväder. Vi kommer köra rälsbussen till Traryd och man kan kliva på där eller här i Strömsnäsbruk.
LÄS SENASTE E-TIDNINGEN
