Sofieroleden: Miljonerna försvann på lastbilsflak
Av Johan Jönsson
Sofieroleden blir dyrare än beräknat. Kommunen behöver skjuta till ytterligare 3,7 miljoner kronor för att färdigställa vägprojektet. En stor del av kostnadsökningen kopplas till hanteringen av jordmassor efter att bullervallar anlagts utan stöd i detaljplanen.
– 70–80 lastbilslass fick köras bort. Det är enorma mängder, säger Thor-Gunnar Bjelland (M), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
Sofieroleden ska bli en ny genomfartsled öster om Laholm och knyta samman området vid kraftstationen med väg 24. Efter tio månaders byggarbete går projektet nu in på slutspurten.
Men vägen har blivit en dyr historia.
Den ursprungliga investeringsramen för 2026 var 20 miljoner kronor. Tidigare i år höjdes den till 31,345 miljoner. Nu bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att projektet kommer att kosta omkring 35,045 miljoner kronor.
Det innebär att ytterligare 3,7 miljoner kronor behöver skjutas till.
I kommunens underlag anges framför allt ändrings- och tilläggsarbeten inom masshantering, VA-arbeten och kabelschaktning som orsaker till kostnadsökningen.
Men enligt Thor-Gunnar Bjelland finns det en tydlig bakgrund till en stor del av problemen.
– För det första följde man inte detaljplanen till 100 procent. Då fick man köra bort massa jord. Sedan hade man glömt söka marklov, säger han.
Det var under våren som de stora jordvallarna längs den nya vägen i Örelid väckte reaktioner. Vallarna var tänkta att fungera som bullerskydd för de närboende.
Problemet var att detaljplanen inte tillät den typen av vallar och att erforderligt marklov inte hade sökts i tid.
Resultatet blev att stora mängder massor behövde transporteras bort.
– De som gjorde det här har gjort det i god tro, för att det skulle bli bättre för grannarna. Men detaljplanen tillät det inte, konstaterar Bjelland.
Han beskriver situationen som en följd av flera olyckliga omständigheter och missförstånd mellan de inblandade.
– Det har varit lite missförstånd här och det är inte bra. Men det är väl bättre att säga att det här har skett saker som inte borde ske. Och kan vi lära av det så är det ju bra.
Trots de ökade kostnaderna ser samhällsbyggnadsnämnden inget alternativ till att begära mer pengar.
– Vi kan ju liksom inte stoppa projektet heller. Vägen måste bli färdig, säger Bjelland.
Nämnden föreslår därför att kommunfullmäktige beviljar ett tilläggsanslag på 3,7 miljoner kronor.
Enligt kommunens tjänsteskrivelse ska kostnadsökningen inte påverka tidplanen eller projektets mål. Sofieroleden väntas fortfarande bli färdig under senhösten.
För Bjelland är frågan dock större än bara de extra miljonerna. Han menar att kommunen måste ta reda på hur problemen kunde uppstå.
– När projektet är klart måste vi gå igenom projektet. Vad gick fel? Så att man lär av sina fel.
En del av problemen kopplar han till hur ansvaret för projektet varit organiserat. I projektets inledning låg ansvaret hos kommunstyrelsen, innan samhällsbyggnadsnämnden tog över under arbetets gång.
– Det måste vara en förvaltning som håller i allt, annars kan det bli missförstånd.
Kommunen har samtidigt förstärkt sin organisation.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har i dag tre projektledare, jämfört med en tidigare.
Om kommunfullmäktige säger ja till tilläggsanslaget landar den beräknade kostnaden för Sofieroleden på drygt 35 miljoner kronor för 2026.
Från den ursprungliga budgeten på 20 miljoner innebär det en ökning med omkring 15 miljoner kronor, eller 75 procent.
Bjelland konstaterar att det är ett ärende som ingen politiker gärna vill få på sitt bord.
– Det är klart att ingen politiker gillar att få ett sådant ärende där det krävs mer pengar.
Samtidigt hoppas han att problemen kring Sofieroleden kan leda till bättre rutiner i framtida kommunala byggprojekt.
– Jag har tidigare sagt att någon inte gjort sitt jobb här, och det kan man väl säga. Vi kan skylla på varandra, men det är vi – kommunen – som är ansvarig.
LÄS SENASTE E-TIDNINGEN
