Av Rickard Gustafsson
En tredjedel av Sveriges kommuner har betalat fakturor till misstänkta bluffbolag. Det visar en kartläggning från TV4 Nyheterna, där även Laholms kommun figurerar.
– Vi ska värna om skattebetalarnas pengar och de ska inte gå till kriminella och välfärdsmissbrukare, säger kommunchefen Kristoffer Dehlin.
När TV4 Nyheterna granskade kommunernas leverantörsregister framkom att 94 av landets 290 kommuner mellan 2023 och 2025 betalat minst en faktura till företag som finns på Svensk Handels varningslista.
En rad exempel visar att pengarna betalats ut trots att tjänsterna aldrig beställts. Totalt rör det sig om många miljoner kronor som gått till bolag som misstänks sälja värdelösa tjänster.
För att göra granskningen använde TV4 bland annat techentreprenören Jens Nylanders AI-tjänst, som samlar in offentliga uppgifter om kommunernas inköp.
Genom att matcha dessa med Svensk Handels lista kunde de misstänkta fakturorna identifieras.
– Att man inte lärt sig är uppenbart. Det skickas gärna fakturor på små belopp, gärna till nya chefer. Det är bråttom, det är skickliga säljare. Det är alla tricks i boken. Det är otroligt slöseri, säger Jens Nylander till TV4 Nyheterna.
Enligt TV4:s sammanställning har Laholms kommun betalat drygt 217 000 kronor till misstänkta företag under de senaste två åren, vilket placerar Laholm på en fjärdeplats bland landets kommuner sett till summor som betalats ut.
Enligt kommunchef Kristoffer Dehlin har ekonomikontoret på mejlförfrågan från TV4 Nyheterna uppgett att de betalat bluffakturor på totalt 217 375 kronor.
– Vi har bedömt dem som bluff i efterhand, men de företagen fanns inte med på Svensk Handels varningslista för då hade Inyett som kontrollerar våra leverantörsbetalningar flaggat och varnat för det, säger Kristoffer Dehlin.

Pengar i sjön, säger Kristoffer Dehlin om de bluffakturor som avslöjats av Laholms kommun.
Inyett är ett företag som kommunen köper en tjänst av. Deras affärsidé är att skydda svenska kommuner och myndigheter från att skattekronor hamnar på villovägar.
Tommy Karlsson, enhetschef på ekonomikontoret, har dubbelkollat de aktuella bluffakturorna och berättar att det oftast handlar om falska abonnemangsavtal och annonsering.
– Vi gjorde en körning mellan varningslistan och vår leverantörsreskontra och vi fick ingen träff på de här bolagen. Däremot finns det företag på varningslistan som har snarlika namn. Oavsett är det olyckligt och mycket tråkigt.
Dehlin håller med sin kollega.
– Det är fortfarande pengar i sjön! Vi ska värna om skattebetalarnas pengar och det ska inte gå till kriminella och välfärdsmissbrukare. Det spelar ingen roll om det är en eller tio fakturor. Det här är pengar som kunde gått till viktigare saker.
De utesluter inte att kommunen kommer att bestrida de aktuella blufffakturorna, kräva pengarna tillbaka samt även polisanmäla företagen.
Samtidigt understryker Dehlin och Karlsson att informationen till anställda och rutinerna för utbetalningar måste ses över.
– Innan man trycker på knappen och skickar en faktura till betalning måste man vara säker på att vi verkligen fått de varor och tjänster vi har beställt, säger Tommy Karlsson.
