Av Carina Nilsson
Arbete varannan helg i stället för var tredje och svårare att ta ut semester på helgerna. Det har blivit verklighet för en del av vårdpersonalen i Markaryds kommun sedan EU skärpte lagen om arbetstiderna.
Fackförbundet Kommunal vill nu att det inrättas tjänster som har ständig helgtjänstgöring på samma sätt som i grannkommunerna.
När EU skärpte arbetstidsreglerna i det så kallade elvatimmarsdirektivet blev det ett krav på att alla ska ha elva timmars dygnsvila mellan arbetspassen.
– I stället för att det stod ”bör” i lagen står det nu ”ska”. Det gör att arbetsgivaren, kommunen i vårt fall, måste se till att alla anställda får minst elva timmars vila mellan arbetspassen mot nio timmar förut. Detta gjorde att de så kallade rygg-mot-rygg-passen försvann. Förut kunde man sluta en kväll klockan 21.45 och börja 07.15 nästa dag men det går inte längre, säger Camilla Nyman som är ordförande i Kommunal i Markaryd.
För personalen inom hemtjänsten och på de särskilda boendena har den nya regeln lett till att de numera får jobba varannan helg i stället för var tredje.
– Vi märker att medlemmarna är inte så nöjda. Numera jobbar man antingen dag eller kväll vilket gör att det kan bli många kvällar på rad och då ser man kanske inte familjen på hela veckan. Det är också skillnad på varannan eller var tredje helg och det har blivit svårare att ta ut semester på helger, säger Camilla Nyman.
Personalen har också fått mindre möjlighet att påverka sina scheman.
Camilla Nyman som är ordförande i Kommunal i Markaryd vill att kommunen tar efter grannkommunerna och inför tjänster där vissa anställda enbart jobbar helg men i gengäld får kortare arbetstid. Foto: Carina Nilsson
– Arbetsgivaren har fått anställa fler för att täcka helgerna vilket gör att det blir en övertalighet dagtid på vardagarna. Då har man så kallade resurspass vilket innebär att man behöver täcka upp på andra enheter. Det skapar en osäkerhet hos de anställda och för vårdtagarna blir det sämre kontinuitet, säger Camilla Nyman.
Facket vill nu att det införs särskilda helgtjänster och frågan har förhandlats med arbetsgivaren.
– Vi kom inte överens om hur många timmar tjänsterna ska innehålla. I Laholm jobbar man 26 timmar och i Ljungby/Älmhult 27 timmar. Man jobbar alltid helg men har en heltidslön och förkortad arbetstid, säger Camilla Nyman.
Sedan arbetstidsförändringen började har hon märkt att fler slutar inom vården.
– När undersköterskor som jobbat i 20–25 år söker sig till andra branscher är det inte bra, de sitter på en väldigt stor kompetens och vi behöver fler medarbetare i vården – inte färre. Arbetsgivarna måste våga prova nytt. I Mörbylånga jobbar personalen 85 procent men har betalt för en heltidstjänst. Det är inte säkert att det blir dyrare, som det är nu finns det en risk att medarbetarna inte orkar och att sjukskrivningarna ökar, säger hon.
Camilla har samtidigt förståelse för att kommunen har ett tufft ekonomiskt läge.
– När allt det här beror på nya arbetstidsregler så borde det egentligen vara staten som skjuter till pengar i stället för att enbart lägga ansvaret på kommunerna, säger hon.
Inger Ohlin som är verksamhetsansvarig för vård och omsorg i Markaryds kommun säger att långt ifrån alla är missnöjda med de nya arbetstiderna.
– En del är glada att slippa delade turer, andra tycker att de är inte lika trötta efter helgpassen. Vi märker inte av att personal har slutat i någon större utsträckning, så det finns nog inte någon samlad enhällig bild av läget, säger hon.
Inger Ohlin berättar också att parterna inte har kommit överens om hur mycket heltidsmåttet ska kortas om man inför tjänster med ständig helgtjänstgöring.
– Facket vill ner till 28 timmar och vi anser 32 timmar är det som ryms inom de ekonomiska ramarna, säger hon.