Socialnämnden gick back rejält första kvartalet
Av Johan W Jönsson
Socialnämnden i Laholms kommun har ett underskott på 10 miljoner kronor efter första kvartalet. På en fråga från LT om det kommer bli 40 miljoner vid årets slut svarar socialchef Daniel Johansson bestämt: ”Nej!”
Socialtjänsten gick back med 10 miljoner kronor under årets första tre månader.
Foto: Bildbyrån
I snitt har socialnämnden gått back med 40 miljoner kronor under de två senaste åren. Även 2023 har börjat på liknande vis med ett underskott på knappt 10 miljoner kronor.
Det är främst i äldreomsorgen underskottet finns. 6,7 miljoner handlar om vård och omsorg av äldre samt hemsjukvård. Det sistnämnda är sammankopplat med brist på demensplatser.
Kristina Jönsson (S) är vice ordförande i socialnämnden:
– Hemtjänstkostnaderna har stigit då vi har för få demensplatser. Vi har fått sätta till mer personal. De som är dementa får vara hemma och vi får bemanna upp, säger hon.
Jönsson konstaterar att ”det blev som det blev” med Vardaga i Allarp där kommunen ville köpa tio demensplatser. Men bolaget har inte fått tillstånd för äldreomsorg.
Det ska bli nya demensplatser på Fridhemsgården i Lilla Tjärby. Men dessa är inte färdigställda än och beräknas vara klara tidigast i juni.
– Det som blir frustrerande är att det är beslutat om åtgärder sedan tidigare som av olika skäl inte kunnat verkställas, säger Daniel Johansson.
– Bristen på hemtjänstplatser gör att hemtjänsten blir oproportionerligt dyr. Personer med den typen av demens ska inte vara hemma, fortsätter han.
En annan del i underskottet är den generella prisökningen. Det märks på hjälpmedel, sjukvårdsmaterial och bränslekostnader bland annat.
Daniel Johansson är socialchef i Laholms kommun. Han tror inte att underskottet kommer att bli lika stort som tidigare år.
Foto: Johan W Jönsson
Daniel Johansson har fått i uppdrag av nämnden att utforma en handlingsplan för att få ordning på ekonomin. Det fick han redan i februari månad.
– Framförallt handlar det om att inte ha för mycket personal inne vid givna tillfällen. Det här är ganska komplext och jag skulle kunna prata om bemmaningsekonomi i en halvtimme.
– Men det handlar om att vi har för mycket personal inne när behovet inte riktigt finns. Det är kopplat till heltidsresan som innebär att man som medarbetare har rätt att gå upp till heltid.
– Det är positivt och det vi vill men det gör också att vi hamnar i en problematik i schemaläggningen när vi inte kan fördela ut tiderna på ett resurseffektivt sätt, säger Johansson.
Socialchefen berättar att man är på väg åt rätt håll. Ett så stort underskott som det blev 2021 och 2022 kommer det inte bli det här året.
– En stor del av det här underskottet ska vi kunna hämta hem, även om det finns delar där vi inte kommer kunna göra det på grund av bristen på demensplatser, säger Johansson.
Men det blir inget underskott på 40 miljoner vid årets slut?– Nej, jag sticker ut hakan och säger att det kommer det inte bli. En del kostnader kan vi inte hantera kortsiktigt. Som placeringar, barn och unga och inom missbruksvården.
– Men sammantaget ser jag inte att vi ska göra ett större underskott än 15 miljoner vid årets slut. Det kan låta mycket men utifrån en budget på 601 miljoner är det procentuellt hanterligt.