Kockar blir språkombud på sina arbetsplatser

Av Johan W Jönsson

En ny kull språkombud har utbildats på Campus Laholm. Nytt för den här omgången är att även kockar välkomnats att delta. De som går utbildningen ska ansvara för frågor kring kommunikation och språkutveckling på sin arbetsplats.
– Mycket handlar om förståelse och att man blir medveten, säger läraren Ann-Louise Stjärna Jönsson.

Språkombudsutbildningen är en frukt av att det under pandemin upptäcktes att det behövde arbetas med språkutvecklande insatser inom äldreomsorgen.

Många personer med utländsk bakgrund arbetar inom äldreomsorgen och språket är en viktig del. Språkombuden är undersköterskor och vårdbiträden som arbetar ute i verksamheterna.

Från och med den här omgången har även kockar som arbetar inom äldreomsorgen varit berättigade att gå kursen. Detta då också deras arbete räknas som patientnära.

– Jag gillar kurser och att utveckla mig själv. Sedan är det kul om man kan bidra och hjälpa till med något på sin arbetsplats, säger köksmästaren Marlene Jakobsson.

– Behovet finns. Det är många på våra arbetsplatser som har utländsk bakgrund och som har ett begränsat ordförråd, fyller kocken Julia Eriksson i.

Båda två är från Laholms kommun men jobbar i Halmstad kommun. Marlene på Oskarströms äldreboende och Julia på Karl den XI:s seniorrestaurang.

– Man har lärt sig mycket och tänker mer på hur man uttrycker sig. Det är viktigt att man är tydlig och använder samma ord och inte slang och ordspråk, säger Marlene.

– Att man generellt förenklar språket så att alla förstår. Inom vårt yrke kan det vara bra att använda bildstöd för att inkludera alla. Det här har blivit lite av en ögonöppnare, säger Julia.

Ann-Louise Stjärna Jönsson och Ylva Almryd håller i språkombudsutbildningen. Båda två är SFI-lärare. Ylva har dessutom en bakgrund inom vården.

Effekterna på arbetsplatserna efter språkombudskurserna ska enligt de båda lärarna vara positiva. Men i vissa fall ges inte tillräckligt mycket tid att arbeta med språkutvecklingen.

– Vissa men långt ifrån alla får tid att arbeta med det. På återträffarna får vi ändå höra att majoriteten är nöjda och att det går framåt, säger Ylva.




Utbildningen innefattar fyra fysiska träffar samt hemuppgifter. Cheferna på respektive arbetsplats är med vid det första tillfället. Språkombuden ska jobba ihop med sina chefer.

Vad ska språkombudet bidra med?

– Tillsammans med chefen ska man föra det språkliga arbetet framåt på sin arbetsplats. Det är jätteviktigt att chefen har samma syn, säger Ann-Louise.

– Att vara två på samma arbetsplats är en fördel. Språkombudet är en person man ska kunna vända sig till för stöttning, berättar Ylva.

Vad får man lära sig rent konkret?

– Mycket handlar om förståelse och att man blir medveten. Mycket vet man säkert sedan innan men när man reflekterar över det får man en aha-upplevelse, säger Ann-Louise.

– Man lär sig om hur man gör skrivande och dokumentation på arbetsplatsen enklare och mer lättillgänglig och hur man stöttar vid telefonsamtal och vid andra tillfällen, säger Ylva.

Den som genomgår utbildningen får alltså olika verktyg för att kunna jobba med kommunikation och språkutveckling på sin arbetsplats.

Den fjärde kullen språkombud börjar sin utbildning till hösten och platserna fylldes snabbt. Det är ett tecken på att kursen behövs, tycker Ylva Almryd och Ann-Louise Stjärna Jönsson.

Fakta:

Vad innebär det att vara språkombud?

Du har ett särskilt ansvar för frågor om språkutveckling på arbetsplatsen.

Du stöttar kollegor i frågor som gäller språkutveckling, t. ex. vid dokumentation, telefonsamtal med mera.

Du hjälper till att förklara rutiner för vikarier och nyanställda.

Tillsammans med din chef arbetar du för att göra hela arbetsplatsen språkutvecklande.