Klik venligst
SKOLA 2024-04-09 KL. 06:02

”Skolnedläggningarna en förlustaffär för kommunen”

Av Johan W Jönsson

Redan tidigt i debatten om förslaget kring att lägga ner Ahlaskolan och Genevadsskolan utmärkte sig vårdnadshavaren Carl Ivarsson med sina inlägg. Han är säker på att skolnedläggningarna kommer att bli en förlustaffär för Laholms kommun.
– När det visar sig att den ekonomiska kalkylen inte håller så finns det inga logiska argument kvar längre för att stänga skolorna, säger han.

”Skolnedläggningarna en förlustaffär för kommunen”
”Man tar bort en fantastisk utbildningsmiljö för barnen med förevändning att man ska göra en besparing, när det är uppenbart när de visar den att det är osannolikt att det blir en besparing över huvudtaget”, säger Carl Ivarsson. Foto: Johan W Jönsson

Trots att han inte alls är förtjust i uppmärksamhet har han skrivit under en insändare, ställt sig upp på föräldradialogen för Genevadsskolans vårdnadshavare och argumenterat för sin sak samt skickat flera skrivelser till Laholms kommun kring skolnedläggningarna.

– Jag undviker gärna bild om det är möjligt. Jag är egentligen en blyg person som helst undviker att synas. Att mitt namn är med är helt okej. Den gränsen passerades med insändaren, säger Carl.

Han är noggrann med att poängtera att han engagerar sig som privatperson. Men på en direkt fråga undanhåller han så klart inte att han är utbildad ekonom och därmed vet vad han pratar om.

Carl har lusläst utredningen kring en förändrad skolorganisation som föreslår att Ahlaskolan och Genevadsskolan läggs ner. Han är mycket kritisk och kallar den ”ytterst bristfällig”.

Han pekar på en rad olika fel både när det gäller elevantal (olika siffror uppges på olika ställen) och utomhus- samt inomhusmiljö på de båda skolorna.

– Vilket elevantal har man gjort uträkningarna på? Jag vet inte. Har de överhuvudtaget varit på skolorna? Det som är mest graverande är dock de ekonomiska beräkningarna, säger Carl.

Besparingen på mellan 3,5 miljoner och 4,5 miljoner som utbildningsnämnden säger sig kunna göra genom skolnedläggningarna är enligt honom kraftigt överskattad.

– I ett positivt scenario sparar kommunen 130 000 kronor första året. Det vänder till ökande förluster varje år och når en förlust om 700 000 kronor femte året efter nedläggningen, säger Carl.

Ett mer sannolikt scenario är, enligt Carl, att kommunen förlorar 1,2 miljoner redan första året och att förlusterna når 2 miljoner årligen femte året. Han tar bland annat upp förlorade skatteintäkter.

Minskade personalkostnader ger också minskade skatteintäkter. Dessutom är risken uppenbar att personer behöver flytta från Genevad och att färre flyttar dit om skolan stängs.

– Vid en nedläggning kommer Genevad att tappa i attraktionskraft. Att en enda enskild familj mindre per år flyttar till kommunen är en utebliven skatteintäkt om en miljon per år om fem år.

– Det är lågt räknat. Men man behöver inte göra större utsvävningar än så för att tydliggöra att skolnedläggningarna är en kraftig förlustaffär för kommunen, säger Carl.

Besparingen som utbildningsnämnden förväntar sig kunna göra på kosten tycker Carl är osannolikt hög. ”Antingen har man räknat fel eller också är maten väldigt dyr och fin i Genevad.”

Exakt hur mycket dyrare skolskjutsen blir vid skolnedläggningarna är oklart. Carl menar dock att alla logik talar för att kommunen räknat lågt i den beräkning kring fördyringen som gjorts.

Att inte kommunen beaktat ökade kostnader för barn i friskola i utredningen tycker Carl är anmärkningsvärt. En enkät visar att en majoritet av föräldrarna överväger friskolealternativ.

– Det har uttryckts en stark önskan bland vårdnadshavare att inte placera sina barn på Park- och Veingeskolan. De ser en stor fördel i att ha sina barn på mindre skolor.

– Försvinner 40 barn till friskolor måste kommunen hitta besparingar för 4 miljoner kronor. Det är parametrar som ett seriöst beslutsunderlag behöver beakta.

”Jag vill vara extremt tydlig med att jag anser att stänga en välfungerande skola är en absolut sista åtgärd och bör göras med väldigt höga krav på fakta och ekonomiska beräkningar.”, säger ekonomen Carl Ivarsson. Foto: Johan W Jönsson

Han menar att det börjats i fel ände när det gäller besparingen. ”Övriga kostnader” är kraftigt högre per elev i Laholms kommun än i jämförbara kommuner.

– Hade kommunen bara haft samma effektivitet som jämförbara kommuner hade man sparat 20 miljoner. Hyreskostnaden per elev på Glänningeskolan och Skottorpsskolan är vansinnigt hög.

– Hade man fått bukt med det hade man sparat 39 miljoner. Varje siffra jag hänvisar till kommer från Skolverket, Skolinspektionen, SCB eller Laholms kommun, säger Carl.

Att inte utbildningsnämndens tjänstemän tittar vidare på siffrorna tillsammans med honom istället för att slå dem ifrån sig tycker han är konstigt.

– De påstår att mina slutsatser är fel. Jag har kollat och deras kritik stämmer inte. De hävdar att de är dåliga på bokföring men har en effektiv skolorganisation. Vad har de för stöd för det?

Skolnedläggningarna medför att ”Elevunderlaget till centrum ökar, ställer krav på ny Lagaholmsskola och dess kapacitet”. Skolan ska kosta cirka 400 miljoner kronor att bygga.

– Veingeskolan kommer enligt kommunens prognos att ha 168 lediga platser år 2035. Varför vill man inte använda platserna på Veingeskolan istället? Kapaciteten finns ju, säger Carl.

När frågan nu går vidare till kommunstyrelsen och eventuellt vidare till kommunfullmäktige hoppas Carl att politikerna ser till hela kommunens ekonomi. Bland annat gällande skatteintäkter.

– Hyreskostnaderna stannar i det kommunala fastighetsbolaget, så värdet på kommunens fastigheter minskar när man tappar sina hyresgäster, säger han och fortsätter:

– Det som också borde beaktas är de eventuella kostnaderna för friskolor. Skulle så många som enkäten visar söka sig till friskolor istället faller kalkylen som ett korthus.

Förvaltningens alternativ till skolnedläggningarna är att kapa skolpengen med två procent. Enligt utbildningsnämndens ordförande Åke Hantoft (C) ryker då minst 25 tjänster.

– Man försöker jämföra alternativet till att stänga skolorna med ett fiktivt alternativ där hela underskottet, även det historiska, hämtas in genom att ta bort 25 plus tjänster.

– Det är anmärkningsvärt att förvaltningen hävdar detta. Hade jag suttit i kommunstyrelsen skulle jag skicka tillbaka frågan och bett om en seriös analys av alternativen, avslutar Carl Ivarsson.

Han har erbjudit samtliga ledamöter i utbildningsnämnden och kommunstyrelsen dialog och redogör gärna sina siffror för kommunstyrelsen.

Nedläggningshotade Genevadsskolan. I utredningen står det att det finns en linbana på skolgården. Det gör det inte. Ett litet fel i sammanhanget, påpekar Carl Ivarsson, som sågar tjänsteskrivelsen. Foto: Johan W Jönsson

Läs mer:

Risk för elevflykt från kommunala skolor