Lagaholmsskolan på rätt väg efter kaoset

Av Rickard Gustafsson

Efter kaoset som rådde på Lagaholmsskolan våren 2022 har flera åtgärder vidtagits. Arbetet med att förändra beteendekulturen, värdegrunderna samt hanteringen av kränkande behandling går åt rätt håll och Skolinspektionen avslutar nu sitt tillsynsärende.
– Det finns alltid en fortsatt resa att göra och vi måste alltid vara väldigt uppmärksamma på elevernas upplevda trygghet och studiero, säger utbildningschefen Richard Mortenlind.

Våren 2022 förmedlades starka berättelser från både elever och vårdnadshavare att det fanns stora problem i arbetsmiljön på Lagaholmsskolan.

Skolinspektionens tillsynsrapport från besök, och intervjuer med alla inblandade, visade att den hetsiga stämningen eskalerat och att kränkande behandling och slagsmål blivit vardag på skolan.

Beskrivningarna inifrån skolan var skakande och visade att det fanns elevgrupper på skolan som satte skräck i både elever och personal genom rasistiska och homofoba kränkningar men också genom våld och hot om våld.

Fram för allt förmedlade personal på skolan att trygghetsarbetet varit bristfälligt i åratal och att det i sin tur skapat en kultur av maktlöshet och uppgivenhet. Situationen hade gått så långt att både elever och lärare blivit så luttrade att de inte längre anmälde allvarliga händelser eftersom de kände att det i praktiken inte ledde till några förändringar.

Kritiken var massiv från alla håll och tvingade kommunen att agera. Eleverna efterfrågade bland annat ökad vuxennärvaro i skolan och fick omgående gehör genom att personaltätheten utökades med elevcoacher, förstärkning på kuratorsidan och fler rastvärdar.

Det har nu gått drygt ett år sedan kaoset på Lagaholmsskolan nådde klimax och i veckan som gick kom Skolinspektionen med ett beslut där de avslutar ärendet mot Laholms kommun.

Kontentan av beslutet är att kommunen och skolans arbete med att motverka alla former av kränkande behandling kommit så långt att myndigheten inte längre anser sig behöva utöva tillsyn.

Utbildningschefen Richard Mortenlind konstaterar att de vidtagna åtgärderna gett positiva resultat och att situationen på skolan, allt eftersom, lugnat ned sig betänkligt.

Han berättar att skolan senaste året arbetat hårt på flera olika plan för att ta itu med de problembilder som funnits. Dels rent organisatoriskt, vilket banat väg för fler vuxna i skolmiljön, dels ett värdegrundsarbete som handlar om hur man bemöter varandra.

Richard Mortenlind tycker att det utförda arbetet för att motverka kränkande behandling på Lagaholmsskolan är tillfredsställande. Han poängterar dock att det finns mer att göra och att det inte går att slå sig till ro. Foto: Rickard Gustafsson

Dessutom har eleverna inkluderats i återkommande enkäter där de fått ge sin syn på utvecklingen.

– Det är väldigt tillfredsställande hur Lagaholmsskolan har utvecklats jämfört med situationen våren -22. Då hade vi ganska svåra problem att hantera och i dag är skolan i ett mycket mer positivt läge där man i grunden har jobbat med att förbättra både organisation och arbetsmetoder. Man har också gjort kloka förstärkningar med koppling till vuxennärvaro, trygghet och studiero, säger Richard Mortenlind.

Han berättar att det idag finns en tydlig struktur när det gäller ledarskap och att det skapats en samsyn bland personalen i arbetet för att skapa en positiv och inkluderande arbetsmiljö.

Det finns numera även en tydlig plan för hur personalen ska agera vid incidenter och kränkande behandling.

Mortenlind är samtidigt noga med att påtala att man inte slagit sig till ro och att det fortfarande finns saker att göra.

– Vi måste vara väldigt noggranna med att följa utvecklingen, fortsätta dialogen och hålla i den positiva vägen så att den blir kontinuerlig. För det här är verkligen ingenting man kan ta för givet utan vi måste hålla i, hålla ut och jobba aktivt, säger Richard Mortenlind.

Skolinspektionens tillsynsrapport satte verkligen ljus på skolans problem och utmaningar. Skulle du säga att det nu finns en större beslutsamhet att ta tag i problemen med kränkande behandling jämfört med tidigare?

– Jag skulle nog säga att det finns en bättre förmåga idag att bemöta de här problemsituationerna som uppkommer. Skolan har ökat sin kollektiva förmåga när det gäller till exempel kränkande behandling, annars hade man inte kunnat åstadkomma den här förbättrade situationen, säger Richard Mortenlind.

De ekonomiska tiderna i ett hårt inflationsdrabbat Sverige gör att det ekonomiska utrymmet smalnar för en kommun som Laholm när det kommer till fortsatta satsningar på trygghet och förstärkt personalnärvaro i skolan.

Det är sedan länge bestämt att 35 miljoner ska sparas och Barn- och ungdomsnämnden i Laholm låg redan i våras minus tio miljoner gentemot årets budget.

Ordföranden i nämnden, Åke Hantoft (C), berättade i en artikel i LT i juli att personalstyrkan ute i skolverksamheterna kommer behöva decimeras.

Ser du några risker med att det kan bli bakslag i den positiva utvecklingen på Lagaholmsskolan om det blir en nedbantning av elevstödjande personal?

– Det finns såklart en uppenbar risk. En skola måste ha en grundbemanning, sen bygger man upp en organisation av stödresurser med specialpedagoger, speciallärare, rastvärdar, elevassistenter och elevcoacher. De är otroligt viktiga för att hålla samman den sociala tryggheten på en skola, säger Mortenlind och fortsätter:

– Det ligger hela tiden i mitt uppdrag som skolchef och förvaltningschef att hålla nämnden uppmärksam om utvecklingen i skolan. Men det är inte nämnden som beslutar exakt hur vi ska göra besparingarna utan det överlämnar man till förvaltningen att bestämma. Men det klart att jag väldigt noga kommer att påvisa konsekvenserna av om man minskar elevstödjande personal och resurser och att neddragningar kommer att få betydelse för verksamheten.