Hantoft: ”Det handlar inte om pengar”

Av Johan W Jönsson

Utbildningsnämndens ledamöter har informerats kring utredningen angående anpassningen av skolorganisationen. Vid nästa sammanträde, den 27 mars, ska det fattas beslut kring Ahla- och Genevadsskolans framtid.
– Jag hävdar att det här inte handlar om pengar. Det handlar om att ha en långsiktig och effektiv skolorganisation, säger nämndsordförande Åke Hantoft (C).

Förslaget att stänga Genevads- och Ahlaskolan har lett till kraftiga protester. Innan senaste kommunfullmäktige anordnades en demonstration och skrivelserna flödar in till kommunen.

Det är många frågor. Att få några raka svar är inte lätt, just nu. Utredningen presenteras för utbildningsnämndens beredningsutskott den 20 mars och blir i samband med det offentlig.

Förvaltningschef Richard Mortenlind fick i uppdrag att arbeta fram ett nytt skolorganisationsförslag av utskottet redan i maj förra året. Det skulle blickas fram mot 2030.

– Med bibehållen kvalitet och med en effektiv skolorganisation. Fokus låg inte på någon särskild skola, även om det nu blivit de två mindre enheterna, säger Åke Hantoft.

Kommunfullmäktiges ledamöter som tillhör koalitionen Ansvar för Laholm hade redan fått en dragning kring utredningen. Nu fick även utbildningsnämnden samma information.

– Vi kan inte gå ut med några redovisade siffror där vi befinner oss i utredningen just nu. Allting kommer att skärskådas så att det blir så korrekt det bara kan bli, säger Mortenlind.

Förvaltningschefen menar att det handlar långt ifrån bara om ekonomi och pengar. Barnkonsekvensanalysen och risk- och konsekvensanalysen är exempel på andra delar.

– Ekonomin är viktig men det är många olika delar. I grunden handlar det inte om bara de här två skolorna utan om hela skolorganisationen och förutsättningarna att driva den, säger Mortenlind.

– Vi måste se till att alla enheter i kommunen drivs så effektivt som möjligt. De två aktuella enheterna minskar, sett till helheten, möjligheterna att driva andra enheter på ett effektivt sätt.

Varför är det så?

– Det går inte att få ekonomi i att driva liten skola, fullt ut. Vi har skolor som behöver fler elever för att kunna drivas på ett effektivt sätt. Skolekonomin går inte ihop på 17-18 elever per klass.

Nedläggningshotade Ahlaskolan. Foto: Johan W Jönsson

Trots att besparingar redan gjorts gick utbildningsnämnden back med 18 miljoner 2023. En verksamhetschef har försvunnit och antalet administrativa tjänster centralt har blivit färre.

Det finns vårdnadshavare till barn på de respektive skolorna som sitter och räknar vad eleverna kostar och lokalerna, skolskjutsarna och så vidare.

– Fattas det beslut om nedläggningar måste man hitta andra användningsområden för lokalerna, alternativt avyttra dem. Kommunen har massor av andra verksamheter, säger Mortenlind.

– Det blir mycket fokus på besparingar. Vid en förändrad skolorganisation sker inte allt år ett. Det är år ett, två, tre och fyra som förändringen sker, säger Hantoft.

Parkskolan ska renoveras under två års tid. Utbildningsförvaltningen vet ännu inte hur den fullständiga renoveringsplanen ser ut och hur stor påverkan på skolan det blir.

– Vi kan inte göra en plan för hur vi ska lösa undervisningen lokalmässigt förrän vi har sett hela renoveringsplanen. Vi är inte i en dialog med kommunfastigheter kring det, än, säger Mortenlind.

Finns det plats att evakuera elever från Parkskolan (och Ahlaskolan) till en annan skola?

– Det är inte säkert att ett behöver bli någon evakuering. Det hänger samman med hur man tänker genomföra renoveringen. Vi får tänka klokt kring det när vi får informationen, säger Mortenlind.

– Jag har svårt att se att det skulle bli några problem. Vi har erfarenhet att organisera vår verksamhet även under ombyggnadsperioder. Det handlar om planering.

Skulle renoveringen av Parkskolan kunna sätta hinder för en nedläggning av Ahlaskolan?

– Nej, det kan jag inte se, säger Mortenlind.

Nedläggningshotade Genevadsskolan. Foto: Rickard Gustafsson

Utöver ekonomin är aspekten om en likvärdig skola ett tungt argument. Förvaltningschefen menar att det handlar om mer än undervisning.

– Likvärdigheten finns även i andra faktorer som i tillgång till elevhälsa, den är inte likvärdig idag. Skolledning – rektorernas betydelse är avgörande för goda resultat, och kollegial samverkan.

Men man har ju goda skolresultat på Genevads- och Ahlaskolan idag.

– Det varierar över tid. Skillnaden i måluppfyllelse för ett litet antal elever kan göra stor skillnad på hur det ser ut rent procentuellt. Det är inte alla år Genevadsskolan haft toppresultat.

Behörigheten bland lärarna är också god på de båda skolorna.

– Vi har lyckats hålla en god behörighet på de små skolorna. Det är vi glada över då det annars är svårare att rekrytera behöriga lärare till mindre skolor och vi har perspektivet år 2030.

Kommunens politiker är inte ense i frågan. Sverigedemokraterna, Medborgerlig samling, Vänsterpartiet och Laholmspartiet vill bevara skolorna. Miljöpartiet vill först se utredningen.

Inga andra skolor eller förskolor (utöver Mellby förskola) ligger just nu uppe för förslag till att läggas ner. Nästa skola som nämnden behöver förhålla sig till är den i Hishult.

– Vi har tre paviljonger där det tillfälliga bygglovet går ut 2028. Antingen får det göras en utbyggnad eller också får det göras en förändring kring skolans organisation, säger Mortenlind.

– Det går snabbt fram till 2028. Vi måste klara av avlösningen med paviljongerna. Antingen investerar vi i Hishult eller så får vi adressera de eleverna till Våxtorp och satsa där, säger Hantoft.

Många vårdnadshavare vill ha svar på frågor. Den möjligheten ges på föräldradialoger den 11 (Ahlaskolan på Campus) och 12 mars (Genevadsskolan i matsalen på Veingeskolan).

Utbildningsnämnden fattar beslut vid nästa sammanträde den 27 mars. Sedan ska frågan vidare till kommunstyrelsen och efter det upp i kommunfullmäktige.