Första kravet för folkomröstning uppfyllt

Av Rickard Gustafsson

Drygt 2 200 röstberättigade väljare i Laholms kommun har skrivit under för att folkomrösta i frågan om att bevara Ahla- och Genevadsskolan. Nu blir det upp till fullmäktige att besluta om kommuninvånarna ska få rösta i frågan. Om det blir en folkomröstning kan den tidigast hållas i höst.

Dagen innan det extrainsatta fullmäktigesammanträdet lämnade Lilla Tjärbybon Camilla Wäli över fyra tjocka pärmar, fulla med namnunderskrifter, till kommunstyrelsens ordförande Ove Bengtsson (C) och vice kommunrådet Kjell Henriksson (S).

Listorna innehåller över 2 200 namn, vilket innebär att tioprocentskravet är uppfyllt.

Det har varit tuffa veckor på slutet efter att över hälften av underskrifterna saknade personnummer, vilket var ett krav för att godkännas.

När beskedet om ett extrainsatt fullmäktige skulle hållas den 14 maj skruvades stressnivån upp ytterligare ett snäpp.

– Det har varit ett slutrally utan dess like. Det känns galet att vi nu är i mål, men det finns minst 300 namn till som vi inte hunnit komplettera, säger Camilla Wäli som har barn på Ahlaskolan.

Hon är den som figurerat i media kring folkomröstningsinitiativet men hon har inte varit ensam. Skolnedläggningsfrågan engagerar människor i hela kommunen.

– Jag har fått jättemycket hjälp och är väldigt tacksam för den hjälpen. Privatpersoner som jag inte känner har hört av sig för att de vill bevara skolorna och en levande landsbygd, säger Camilla.

Tony Bagoly berättar att ungefär 95 procent av alla dörrar han knackat på lett fram till namnunderskrifter med krav om folkomröstning för att bevara småskolorna i Ahla och Genevad. Foto: Rickard Gustafsson

Många har knackat dörr och gått från hus till hus för att fånga underskrifter. Genevadsföräldern Tony Bagoly, SD-ledamot i Utbildningsnämnden, är en av dem.

Intresset för att skriva på har varit extremt stort oavsett var man bor i kommunen.

– Jag knackade till exempel dörr i Vallberga och många där är oroade för att deras skola också ska läggas ned och att förslaget om Ahla och Genevad bara är början. Att det finns en allmän oro bland folk märker man och det märks också att de är väldigt engagerade, säger Tony.

Hur lätt eller svårt har det varit att få folk att skriva under?

– Det har varit jättelätt. Många tycker att nedläggning är fel beslut och det är bara några enstaka få som inte velat skriva på, säger Camilla.

– I Genevad har det varit en superuppslutning och när man knackat dörr står de nästan redo med pennan. Det är säkert 90 procent av de röstberättigade som skrivit under. I Vallberga var det kanske tio personer av de cirka 200 jag talade med som inte skrev på. Det var inte för att de var för skolnedläggningar utan för att de tyckte att folkomröstning inte var rätt väg att gå, säger Tony.

Pärmmottagaren Ove Bengtsson (C) är som bekant för förslaget om skolavveckling men säger att han är djupt imponerad av folkinitiativet. Han informerar att kommunkansliets tjänstemän nu ska gå igenom samtliga namn och verifiera att listorna är rätt ifyllda. När det är klart ska frågan om folkomröstning avgöras i fullmäktige där det räcker att 14 ledamöter säger JA.

Att vänta med beslutet om skolnedläggningarna i väntan på en folkomröstning i frågan kommer inte att ske.

– Nej. Vi har ett förslag till beslut som vi kommer att ta upp och jobba vidare med, säger Ove Bengtsson (C).

Pärmarna med de drygt 2 200 namnen ska nu gås igenom och verifieras, meddelar kommunråden Ove Bengtsson (C) och Kjell Henriksson (S). Foto: Rickard Gustafsson

Blir det inte bakvänt att först besluta om att lägga ned skolorna och sedan i efterhand hålla en folkomröstning?

– Jo, det gör det, men utbildningsnämnden har sagt sitt i den här frågan och de behöver göra den här organisationsförändringen. Vi vet att det är mycket känslor i de här byggnaderna och platserna, men vi måste se helheten som politiker, säger Ove Bengtsson.

Kjell Henriksson (S):

– Kommer fullmäktige fram till att vi ska ha en folkomröstning så ska vi självklart ha det. Det är demokrati.

En folkomröstning kan hållas tidigast i september, meddelar Ingela N Eriksson som är ordförande i valnämnden i Laholms kommun.

– Vi måste anmäla till Valmyndigheten senast tre månader innan och enligt reglerna får det inte ske val i juli och augusti, under semestrarna.

Eriksson berättar att vallokalerna troligtvis blir dem samma som under ordinarie val och att det kommer att krävas en personalstyrka på cirka 130 personer.

Vad kommer ett extraval att kosta?

– För det vanliga valet får vi statsbidrag, men det får vi inte här. Så det kommer kosta ungefär 1,5 miljoner kronor.