Av Rickard Gustafsson
Det var fel av utbildningsnämndens ordförande att stoppa en annan politiker från att få samma information som han själv fick vid mötet med vårdnadshavare till elever på den nedläggningshotade Ahlaskolan. Det anser Nils Funcke, en av landets främsta experter när det gäller yttrandefrihet.
– Det framstår närmast som absurt att inte kunna tillåta det, säger han till LT.
LT har i en tidigare artikel berättat om incidenten när utbildningsnämndens ledamot Anna Lövenbo (MED) portades av ordföranden Åke Hantoft från att delta som åhörare på utbildningsförvaltningens föräldradialogmöte om de nedläggningshotade skolorna.
Frågan många ställer sig: hade ordföranden rätt att delta och samtidigt utestänga en nämndskollega från mötet?
För att reda ut begreppen har LT talat med Nils Funcke, expert på frågor om yttrandefrihet och offentlighetsprincipen.
När tidningens reporter berättar om bakgrunden i ärendet, att utredningen fortfarande pågår och att de lokala partierna i huvudsak tagit ställning i skolnedläggningsfrågan, reagerar han direkt.
– Svårbegripligt! Det framstår som slöseri med kommunens resurser att man överhuvudtaget driver utredningen vidare om alla partier redan har tagit ställning. Det är helt bortkastad tid om politiken redan bestämt sig, säger Nils Funcke.
Efter att ha förklarat dialogmötets premisser, vilka som tilläts delta och inte delta, blir inte reaktionerna mildare.
– Jag har oerhört svårt att begripa varför man inte kan ställa in en stol till den här ledamoten som bara vill vara åhörare och som visar intresse och engagemang att lyssna av stämningarna bland vårdnadshavarna. Det framstår närmast som absurt att inte kunna tillåta det, säger han.
Funcke utvecklar resonemanget. Han betonar att det grundläggande ur ett demokratiskt perspektiv är att alla partier, inför beslutsfattande, ges lika möjligheter att tillgodogöra sig det som kan anses som väsentlig information.
– Om man nu ska ha sådana här träffar får man bestämma sig. Antingen ska alla som har något fortsatt inflytande i den politiska processen få delta, eller så får ingen medverka – inklusive ordföranden.
Det råder inget tvivel om att temperaturen stiger i frågan som handlar om att lägga ned skolorna i Genevad och Ahla. På flera plan. Foto: Rickard Gustafsson
Om skollagen skulle kunna tillämpas för att utestänga en ledamot från ett möte är en fråga som yttrandefrihetsexperten passar på.
I stället understryker han olämpligheten i att inte tillåta samtliga politiker i en nämnd att få samma information och beslutsunderlag.
– Jag kan inte hänvisa till att det finns något lagstöd för en sådan åtgärd. Men vill man ha en saklig och opartisk utredning, vilket alltid ska vara en ledstjärna för all kommunal verksamhet, så måste man se till att bjuda in samtliga partier eller så får alla politiker hålla sig borta och låta tjänstemännen sköta mötet.
Vad kan ett sådant här agerande få för konsekvenser?
– Öppenhet och transparens är alltid att eftersträva. Det går att misstänka att ordföranden genom att delta skaffar sig själv och sitt parti politiska fördelar genom att vara den ende politikern på mötet. Det är så konspirationstankar kommer i gång och det borde ordföranden inse och låta tjänstemännen sköta mötet.
Vad kan du säga om att ledamoten inte släpptes in trots en skriftlig fullmakt från en vårdnadshavare?
– Vårdnadshavaren har ju fått en inbjudan till det här slutna mötet. Naturligtvis måste en person som anser att han eller hon behöver stöd på något sätt få hjälp att tillvarata sina intressen, oavsett om det är en granne, advokat eller som i det här fallet en politiker, säger Nils Funcke.
LÄS MER: Skolpolitiker utestängd från möte om skolnedläggning
LÄS MER: Ombyggnad av Veingeskolan inte klar till skolstart
LÄS MER: Oppositionspolitiker får inte komma på dialogmöte
LÄS MER: Hantoft: ”Det handlar inte om pengar”
LÄS MER: Stora skolprotester utanför kommunfullmäktige
LÄS MER: Kraftiga skolprotester i Ahla och Genevad
LÄS MER: Politisk majoritet ställer sig bakom skolnedläggningarna
LÄS MER: Småskolor hotas på nytt av nedläggning