Av Rickard Gustafsson
För fyra år sedan slog Skolinspektionen larm om våld, hot och otrygghet på Lagaholmsskolan. Situationen beskrevs då som närmast total anarki, där elevgrupper satte skräck i både elever och personal. I dag beskriver rektorn en helt annan verklighet.
– Vi har nu en kultur på skolan där alla vet att det är nolltolerans som gäller, säger Katarina Petersson.
Våren 2022 målades en nattsvart bild av Lagaholmsskolan, där vuxenvärlden kapitulerat.
I myndighetens larmrapport vittnade både elever och personal om regelbundna slagsmål, rasistiska och homofobiska kränkningar samt att grupper av elever spred skräck på skolan utan att någon ingrep.
Det hade till och med gått så långt att personalen inte längre vågade röra sig i korridorerna av rädsla för våld, hot och kränkningar.
Sedan dess har skolan arbetat systematiskt för att bryta utvecklingen och skapa en tryggare arbetsmiljö.
Katarina Petersson, rektor sedan tre år tillbaka, menar att förändringen är tydlig.
– I dag är det en god och familjär stämning. Det tror jag att många – både elever, föräldrar och personal – kan intyga. Vi ser det också i våra mätningar där tryggheten ökar, även om vi fortfarande kan bli bättre när det gäller studiero.
En viktig del i arbetet är att reagera direkt så fort man får kännedom om incidenter kring våld och mobbning.
– Vi är många personer som stöttar upp och som är snabba på att agera. Vi har nu en kultur på skolan där alla vet att det är nolltolerans som gäller. Där är vi jättetydliga mot både elever och föräldrar, säger rektorn.
Resultatet märks i vardagen, menar hon.
– Nu har vi, peppar peppar ta i trä, i princip aldrig några slagsmål. Eleverna kommer ofta självmant till mig och berättar om elever som utsätter andra elever. Jag har till och med hört elever säga ifrån: ”Så här gör vi inte på den här skolan!”.
Nolltoleransen gäller även det som ibland kallas ”skojbråk”.
– Det är ofta så det börjar och sedan eskalerar det. Knuffar du en annan elev får du gå hem för dagen och så reder vi ut vad som hänt. Vi är nog kända för att vara ganska hårda – men vi gör det med stort hjärta.
– Vi är noga med att poängtera att det inte är personen vi är arga på, utan beteendet. Mixen tror jag är viktig – för utan värme blir det kaos, säger Katarina.
Tydliga regler i all ära, men utan engagemang och värme är det svårt att skapa en vänligare attityd i skolmiljön.
– Den delen av vågskålen är superviktig. Det får inte bara vara hårt utan parallellt måste vi också vara mjuka. För att skapa en känsla av hemtrevnad anordnar vi evenemang och roliga tillställningar. Som till exempel nu på våffeldagen då hela elevhälsoteamet gräddar våfflor.
Trots förbättringarna är det oundvikligt att det uppstår bråk och konflikter på en arbetsplats med över 300 elever och personal.
Nyligen stängdes fem elever av i en till två dagar efter att det uppdagats att en elev utsatts för fysisk och psykisk mobbning.
– Det är så vi agerar för att få arbetsro och kunna utreda vad som hänt. Vi pratar med alla inblandade samt föräldrar och numera har vi svart bälte i att utreda den här typen av ärenden. Vi har blivit väldigt snabba och duktiga.
I det aktuella fallet ska mobbningen ha pågått ett tag och eskalerat. Det som startade utredningen var, enligt rektorn, att det framkommit att mobbarna stulit en hundralapp från den utsatta eleven.
– De knuffade ned eleven i en buske och tog pengarna. Eleven bad flera gånger om att få tillbaka pengarna. Det fick han till sist – mot att han köpte kladdkaka till dem.
Högst motvilligt gick eleven med på kravet. Tillbaka från affären åt mobbarna upp en del av kakan och kastade resten på eleven.
– Det är ett helt oacceptabelt beteende. När vi konfronterade eleverna så bröt de ihop och erkände allihop. I det här fallet blev det ganska lyckat, för eleverna kom till självinsikt och vi hade också föräldrarna med oss. Det här kommer inte att upprepas igen skulle jag vilja påstå.
Petersson tror att Lagaholmsskolan i dag stänger av fler elever än många andra skolor.
– Här utsätter man inte någon för någon form av våld. Punkt. Alla vet vad som gäller och det ska inte finnas några undantag. Nu har vi också skollagen med oss på ett tydligare sätt än tidigare.
Hon menar att tydliga konsekvenser i längden är det mest omtänksamma.
– Det är för mjäkigt på många andra skolor och det är inte heller snällt mot barnen, säger Katarina Petersson.
