SKOLA 2022-01-24 KL. 17:47

Bun behöver utveckla arbetet mot kränkande behandling

Av Johan W Jönsson

Barn- och ungdomsnämnden i Laholms kommun behöver bli bättre på att motverka kränkande behandling i grundskolan. Det är den sammanfattande bedömningen efter en extern granskning i ämnet. ”Det har uppmärksammats saker som vi sett i vårt interna kvalitetsarbete också”, säger skolchef Richard Mortenlind.

Bun behöver utveckla arbetet mot kränkande behandling
Richard Mortenlind är förvaltningschef för Barn- och ungdomsförvaltningen i Laholms kommun. Arkivbild

Arbetar Barn- och ungdomsnämnden för att motverka kränkande behandling? Håller de sig underrättade om kränkningsärenden och vidtas ändamålsenliga åtgärder? Delvis, menar Ernst & Young som gjort en granskning på uppdrag av kommunrevisionen.

Det finns styrning i form av mål, riktlinjer och rutiner. Det finns dock en skillnad mellan kommunens skolor i hur det arbetas för att motverka kränkande behandling. Det menar Ernst & Young utgör en risk för likvärdigheten mellan skolorna.

EY bedömer också att det saknas tillräcklig analys av arbetet med att motverka kränkande behandling, både på förvaltningsnivå och på vissa skolor. Granskningen visar även att det finns behov av systematisk kontroll så att ärende utreds och stängs ”inom rimlig tid”.

– Saker som vi vet att vi behöver utveckla på huvudmannanivå uppmärksammas i rapporten. Vi får in underlag från skolorna kring kränkande behandling och vi behöver bli bättre på att analysera orsakerna och om det finns mönster och skillnader, säger Mortenlind.

Han menar också att man på huvudmannanivå behöver bli bättre på att föra en dialog med skolorna om vilka orsaker de ser till att kränkande behandling förekommer och om det finns metoder för att motverka och om vissa metoder är bättre än andra.

– Vi lär oss mycket genom praktiken. Vi behöver fånga upp det och sprida ett lärande om vad som är framgångsrika metoder för att motverka och förebygga kränkande behandling. Det här är ett förbättringsområde som vi kommer att arbeta mycket med under de kommande åren.

I rapporten står det bland ”iakttagelser” att: ”Insatser för att förebygga kränkande behandling sker på respektive skolenhet och det saknas en förvaltningsövergripande samordning av det förebyggande arbetet. ”

– Vi behöver skapa en samordningsorganisation. Vi behöver samordna vad vi ser från de olika skolorna, frekvensen på anmälningar, hur fördelningen ser ut mellan pojkar och flickor och mellan olika åldrar och vad det är för olika typer av kränkningar och sedan samordna olika insatser.

Är ni nöjda med det arbete som gjorts hittills?

– Det finns alltid utvecklingsområden och vi vill bli bättre på att förstå varför det finns kränkande behandling och vad det är för kränkande behandling. I nuläget samlar vi in uppgifter och det är grunden men vi vill vidareutveckla för att kunna se till att minimera kränkande behandling.

– Vi behöver bli bra på att förstå varför det händer och både vad vi kan göra förebyggande och när det inträffar. Det är ett viktigt förbättringsområde som vi har all anledning att satsa resurser på att utveckla, säger Richard Mortenlind.


Skolchef Richard Mortenlind menar att den externa rapporten belyser utvecklingsområden som uppdagats även i förvaltningens interna kvalitetsarbete. Arkivbild


Enligt rapporten förekom det 0,4 kränkningar per elev i grundskolan i Laholms kommun under 2020. Två skolor sticker ut. Den ena med 204 anmälningar (i snitt 1,4 kränkningar per elev) och 100 kränkningar (1,4 kränkningar per elev). Att en skola har många anmälningar behöver dock inte vara negativt.

– Det kan tolkas i positiv bemärkelse också. Det kan vara så att det är en signal att de här skolorna har identifierat det här som ett lokalt utvecklingsområde och har sett till att tydliggöra sina rutiner för anmälan. Paradoxalt nog kan det resultera i fler anmälningar.

Det är också något som lyfts i rapporten. EY noterar att vissa skolor bedriver ett mer aktivt arbete för att säkerställa att alla kränkningar anmäls och därmed upptäcks. Det finns skolor där personalen är osäker på vad de ska anmäla och hur de ska arbeta för att upptäcka kränkningar på nätet.

– Det behöver inte vara en signal på att det förekommer väldigt mycket mer diskrimineringar bara för att siffrorna är höga. Det finns ett mörkertal som hänger ihop med hur välutvecklad skolans lokala organisation är. Där måste vi också bli bättre på att samordna från huvudmannens sida.

– Vi måste bli skickliga på att undersöka hur det verkligen förhåller sig. Det är vårt ansvar som huvudman. Att vi inte bara följer siffrorna utan faktiskt vet hur det förhåller sig på varje enskild skola. Det pekar rapporten på och då måste vi skapa en samordning för att klara det här.

Är det här startskottet för ett mer aktivt arbete mot kränkande behandling?

– Startskottet vill jag inte säga. Vi har sett det här som ett insatsområde i vårt interna kvalitetsarbete. Men det ger oss ytterligare argument för att vi gjort rätt iakttagelser och det förstärker oss i vårt utvecklingsarbete och ger oss ytterligare underlag. Vi behöver avsätta resurser och arbeta med det här.

Kan man mer konkret säga vad ni ska göra?

– Det första är att skapa samordningsorganisationen för att samordna inom förvaltningen och se över hur kontaktvägarna till skolorna ser ut. Sedan får vi utveckla olika rutiner för hur vi jobbar. Kanske även förtydliga underlagen för anmälningarna som kommer in. Det lär också falla ut ett antal konkreta åtgärder och insatser. Det kan handla om metoder för att arbeta mer förebyggande.

Barn- och ungdomsnämnden ska svara på rapporten senast den sista mars.

Fakta:

• Utifrån granskningsresultatet i rapporten rekommenderas Barn- och ungdomsnämnden att:

• Utveckla analysen av arbetet för att motverka kränkande behandling, både förvaltningsövergripande och på respektive skola. Häri ingår att se över behov av förvaltningsövergripande samordning av det förebyggande arbetet som säkerställer ett likvärdigt arbete mellan skolorna.

• Säkerställa att skolornas planer mot kränkande behandling och diskriminering uppdateras årligen och följer den förvaltningsövergripande mallen.

• Säkerställa kontinuerlig utbildning, och uppföljning av att personal deltar, så att all personal vet när de ska anmäla en kränkning.

• Säkerställa en systematisk kontroll av att ärenden avseende kränkande behandling utreds och stängs inom rimlig tid.

• Tillse att det genomförs en tillräcklig uppföljning av arbetet mot kränkande behandling. Häri ingår att utveckla analysen av insatser.