Barn- och ungdomsnämnden går miljoner back

Av Johan W Jönsson

Barn- och ungdomsnämnden i Laholms kommun går minus. Nu sätts åtgärdsprogram in för att stoppa blödningen. Följden blir personalminskningar i verksamheten. Underskottet för året tros landa på 10 miljoner.
– Vidtar vi inga åtgärder blir det betydligt mer än så, säger skolchef Richard Mortenlind.

Utifrån årets fyra första månader har det gjorts en prognos för Barn- och ungdomsnämndens ekonomi för hela året. Den prognosen landar på 10 miljoner minus vid årets slut.

Orsaken är framförallt ett underskott på ett antal förskolor och skolor. Främst handlar det om ökade personalkostnader.

Barn- och ungdomsnämnden överskrider budget med 9 miljoner efter årets fyra första månader. 5,5 miljoner ligger på grundskolan och 3,5 på förskolan.

– Det är totalt sett så stora underskott att vi måste vidta åtgärder och redovisa det för nämnden och i nästa steg för kommunstyrelsen, säger Mortenlind.

Rektorerna på de skolor och förskolor som har ett underskott har gjort åtgärdsplaner som kommer att genomföras under hösten.

– Det finns skarpa åtgärdsplaner både för skolorna och förskolorna där rektorerna redovisar såväl åtgärder som konsekvenser på dem, säger Mortenlind och fortsätter:

– Vi har gjort satsningar på studiero och trygghet samt särskilda stödinsatser av olika slag på skolorna. Främst på högstadieskolorna. Då räcker inte budgeterat medel.

Innebär det att personal kommer att försvinna från skolorna?

– Pengarna finns inte på övergripande konton. Det här bygger på att anpassa personalorganisationen och att minska den. Det är den krassa verkligheten som vi har att hantera.

Då rektorn måste se till att elevernas undervisning klaras utifrån kursplaner och timplaner handlar det om att se över stödresurser som finns omkring undervisningen.

Faran med det?

– Vår oro är att det innebär att vi måste knapra in på resurser som vi har för stödinsatser för elever i grupp, individuellt eller andra sociala resurser som finns för att skapa trygghet och studiero.




De tio miljonerna back är en prognos för helåret. Rullar allting vidare på samma sätt utan åtgärder kommer underskottet att bli betydligt större.

– Vi är skyldiga gentemot uppdragsgivaren, det vill säga kommunen, att vidta åtgärder när vi ser ett underskott. Prognosen vi gjort bygger på det.

Hur kunde det bli så här?

– Vi hade ett underskott redan förra året och det tar tid för skolorna att ställa om sin organisation. Internbudget var på plats i december och det är först då man vet hur intäkterna ser ut.

– Sedan har det funnits vissa osäkerheter kring statsbidragen. Så det är först nu det vuxit fram en tydlig bild att underskottet från ifjol håller i sig och att vi måste gå till åtgärd, säger Mortenlind.

Åke Hantoft, som är ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, biter ihop tänderna när det kommer till ekonomin och besparingar.

– Jobbar vi hårt, idogt och som in i den så blir det tio miljoner minus. Men då måste vi genomföra åtgärdsplaner och alla känner att det är riktigt, riktigt tufft, säger han och fortsätter:

– Ska man spara mycket pengar i en personalintensiv organisation så handlar det om personal. Det vill vi egentligen inte då det tajmar dåligt med den trygghetssatsning vi gjort på högstadierna.

Samtidigt menar Hantoft att alla organisationer, oavsett, har ett behov av att se över hur man fungerar, bemannar och använder sina pengar för att på något sätt uppnå en besparing.

– Någon får nog ringa finansministern och tala om hur det är. Det är mycket effektiviseringar inom skola och äldreomsorg. Samtidigt är det ingen anledning för oss att inte göra jobbet, säger han.