Klik venligst
SKOLA 2024-04-28 KL. 07:04

100 planetskötare strävar mot hållbar värld

Av Rickard Gustafsson

Håll upp en tidning, en konservburk eller en banan i luften och varenda unge på Ängskulla förskola i Veinge vet var den ska återvinnas. Här ser eleverna sig som ”planetskötare” och de drar sig inte för att tillrättavisa vare sig föräldrar eller äldre elever.
– Man ska vara rädd om naturen, säger sexårige Jack Andersson.

100 planetskötare strävar mot hållbar värld
Liselott Gustafsson behöver inte tala om för barnen i vilka tunnor de ska återvinna skräpet. Det vet de lika bra själva. Foto: Rickard Gustafsson

I dagarna kunde vi läsa att Sverige den 21 april förbrukat sin andel av jordens resurser för år 2024. I rådande tempo betyder det att vi egentligen skulle behöva fyra jordklot för att hålla jämna steg med en hållbar värld.

På Ängskulla förskola i Veinge, som sedan 2012 varit en Grön Flagg-certifierad förskola, lägger personalen stort fokus på att lära barnen vikten av en hållbar livsstil.

De cirka 100 barnen på förskolan kallar sig själva för planetskötare och får lära sig att det är lika viktigt att vara mån om naturen och klimatet som att vara rädd om sig själv och sina kompisar.

När LT är på besök har barnen under veckan varit ute på äventyr och samlat skräp runt om i Veinge samhälle.

I förskolans hållbarhets- och miljöarbete inkluderas sång, ramsor och lek i varje moment och barnen suger åt sig information som svampar. Foto: Rickard Gustafsson

Flera av barnen uppger att det var ”ganska skräpigt” och förskolepedagogen Liselott Gustafsson kan inte låta bli att dra på munnen när hon berättar om en incident som inträffat.

– Det var högstadieelever som varit på Victors och som kastade saker på marken. Några av barnen sa då till dem på skarpen att man inte får slänga skräp i naturen.

– Det har blivit naturligt för dem att saker inte ska slängas utan återvinnas och vi pedagoger får också höra att de även jagar sina föräldrar att bli mer miljömedvetna, säger Liselott till LT.

För förskolebarnen är det en självklarhet att gå och slänga äppelskrottet eller bananskalet i ”Kompostina”. Lika naturligt är det att besöka ”Plastis”, ”Pappis”, ”Glas-Klara” och ”Metall-Ika” när man hittat andra förpackningar i naturen.

På skolgården har barnen upprättat en helt egen återvinningscentral där glas, metall, papper, plast och andra material sorteras.

På baksidan av Ängskulla förskola har barnen sin egen lilla återvinningscentral. Foto: Rickard Gustafsson

På ett ställe står en stor tunna där ett stuprör leder ner regnvatten som faller över taket.

Lilly Svensson, Frans Braun, Signe Axelsson, Tor Wejskog och Jack Andersson förklarar ivrigt för LT:s reporter vad vattnet ska användas till.

– När det regnar fylls tunnan med vatten. Med kranen där nere kan vi fylla på hinken och sen vattnar vi våra odlingslådor och andra blommor och växter, säger Frans.

– Man ska inte slösa på vatten. Vatten är bra på många sätt, som när man ska diska och blanda saft, säger Jack.

Jack Andersson, Signe Axelsson, Frans Braun och Tor Wejskog är experter på vatten. I den stora tunnan samlar de regnvatten som används för att vattna blommor, växter och odlingslådor. Foto: Rickard Gustafsson

Liselott Gustafsson berättar att miljöarbetet genomsyrar allt i vardagen på skolan.

– Vi lär barnen om natur, klimat och en hållbar livsstil och i allt vi gör inkluderar vi lek, sång, ramsor och sång. Barnen visar ett väldigt stort intresse och det kan vara allt från att inte slösa på tvål och papper när man tvättar händerna till att äta upp det man har på tallriken.

Och du själv tycker det här är jättekul?

– Ja, jag brinner för det här och gör det för barnens välmående. Jag tror att de här barnen kommer att ha stor nytta av det här i framtiden, att de blir miljömedvetna och inte vill leva som tidigare generationer, säger Liselott.

Liselott Gustafsson är Grön Flagg-ansvarig på Ängskulla förskola och brinner för miljömedvetenhet. Foto: Rickard Gustafsson

I "Pappis" slängs en hink med tomma mjölkkartonger. Foto: Rickard Gustafsson

På toaletten får man lära sig att inte använda mer papper och vatten än nödvändigt. Foto: Rickard Gustafsson