Klik venligst
SAMHÄLLE 2022-02-10 KL. 10:10

Stensån ska bli ett av Sveriges bästa laxfiskevatten

Av Carina Nilsson

Arbetet med att göra Stensån till ett av Sveriges bästa laxfiskevatten går in på sitt sista år. Men redan nu syns positiva tecken på att åtgärderna ger resultat.

– Det vi gör i ån påverkar hela vägen ut till havet och fisket i Laholmsbukten, säger Per Ingvarsson som är vattenvårdsingenjör och vattenekolog.

Stensån ska bli ett av Sveriges bästa laxfiskevatten
Lars Schale och Per Ingvarsson vid en sträcka av Stensån där man förbättrat lekplatserna för lax och öring genom att lägga i mer sten och grus. Foto: Carina Nilsson

Vattenvårdsprojektet i Stensån kom till efter att Lars Schale och några andra markägare som är medlemmar i Stensåns vattenråd, tyckte att de hade för dålig koll på hur det såg ut i ån.

– Vi visste inte hur djur och vatten mådde och ville ta reda på mer. Det slutade med att Stensåns vattenråd ansökte om pengar från länsstyrelsen 2017 för att göra en inventering av ån, säger han.

2018 fick de 1,8 miljoner av länsstyrelserna i Skåne och Halland för att göra fiskevårdsåtgärder.

– Vi i vattenrådet fick dessutom lägga in 450 000 själva, antingen genom arbete eller pengar, säger Lars Schale.

Uppdraget att inventera ån gick till vattenvårdsingenjör Per Ingvarsson på företaget P.I (p) Fly Vatten & Fiskevård AB.

– Jag har följt ån och biflöden sammanlagt nästan 20 mil. Jag hittade 185 broar, 100 diken och 65 vattenhinder, samt många dräneringsrör och vattenuttag. Det fanns också spår av utter på många platser, och det fanns även utrotningshotade arter som flodpärlmussla och havsnejonöga, säger Per Ingvarsson.


Lars Schale är markägare och medlem i Stensåns vattenråd. Vattenrådet fick pengar för att inventera vattenlivet i ån och vattenvårdsingenjör Per Ingvarsson utförde inventeringen.


I ån finns också en unik riksintressant vildlaxstam som både vattenrådet och Per Ingvarsson vill värna.

– Stensån är Västkustens viktigaste å för vildlax. Stammen är varken påverkad av odling eller utsättning av andra laxstammar, säger Per Ingvarsson.

För att den unika laxstammen ska kunna växa har man gjort ett antal åtgärder i Stensån. Bland annat har man lagt ner mängder av både småsten och större stenar på strategiska platser i ån.

– Stenarna kommer ursprungligen från åns botten, men grävdes upp när man dikade ut och fördjupade ån för att få bättre åkermark, framför allt på 1950-talet tror jag, säger Lars Schale.

– När stenarna nu kommer tillbaka till å- fåran innebär det mer liv och rörelse och bättre syresättning av vattnet. Det kommer fler insekter, och stenarna ger laxungarna skydd mot rovdjur. Jag brukar säga att varje sten som läggs tillbaka i ån motsvarar en lax till i vattnet, säger Per Ingvarsson.


Lars Schale är markägare och medlem i Stensåns vattenråd. Vattenrådet fick pengar för att inventera vattenlivet i ån och vattenvårdsingenjör Per Ingvarsson utförde inventeringen.


Redan under hösten förra året kunde de se en del resultat av arbetet med att lägga ner sten.

– Det var enormt mycket fisk som lekte här. Just att förbättra lekplatserna och skapa skydd för laxsmolten är en åtgärd som ofta ger snabb effekt. Alla åtgärder som görs gynnar också flodpärlmusslan och havsnejonögat som båda är utrotningshotade, säger Per Ingvarsson.

Något som har förenklat arbetet är att det inte finns någon vattenkraft i ån.

– Det finns ett par dämmen men inga kraftverk och även det är lite unikt i Halland där vi har väldigt mycket kraftverk och dammar i vattendragen, säger han och fortsätter:

– Alla åtgärder vi gör är frivilliga för markägarna, om vi inte har dem med oss så blir det ingenting. Men här är det övervägande positiva tongångar och det är jätteroligt, säger Per Ingvarsson.

Vad finns det då för vinster för markägarna? För Lars Schale, som är ekologisk jordbrukare i Killhult är en del av svaret självklart.

–- Det handlar om vad vi lämnar efter oss till barn och barnbarn. Att det finns en biologisk mångfald, fungerande ekosystem och friska vatten är livsviktigt. Men det handlar såklart också om att kunna utveckla fiske- och naturturism på ett varsamt sätt. Ån har flera fiskevårdsområden som säljer fiskekort. Med mer fisk går det förstås att sälja fler fiskekort och utveckla turismen, samtidigt som man har en hållbar förvaltning av fiskebeståndet, säger han.

Ytterst påverkas även livet i havet, och kustfisket.

– Allt hänger ihop. Kan vi få lax- och öringstammen att öka i Stensån så påverkar det även livet i Kattegatt och våra kuster. Laxen vandrar långt ut till havs men öringen håller sig ofta längs kusten, så även där påverkas fisketurismen och fritidsfisket, säger Per Ingvarsson.

Fakta:
Stensån är ett vattendrag som omfattas av riksintresse. Stensån är unik på grund av att det inte har släppts ut någon förädlad fisk och fiskstammarna är därför ursprungliga. Från E6 västerut till järnvägsbron vid Hemmeslöv är Stensån invallad, uträtad, fördjupad och fattig på biologiska värden. I ån lever flera rödlistade och hotade arter så som havsvandrande lax och öring. Flod- havs och bäcknejonöga, groplöja, flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla (skal). I de övre delarna förekommer flodkräfta.
(Källa: Länsstyrelsen i Skåne)