Satsning för minskad övergödning i åar och hav

Av Rickard Gustafsson

Markägare utmed utpekade åar i Laholms och Halmstads kommun ska få hjälp att restaurera och nyanlägga våtmarker. Hushållningssällskapet i Halland kartlägger just nu de områden där tilldelade projektpengar kan göra störst nytta för att minska övergödningen.
– Jag vill hjälpa till så gott jag kan, säger Conny Petersson vars våtmark ligger utmed Stensån.

Hushållningssällskapet i Halland har fått 2,4 miljoner kronor i statligt stöd till ett lokalt vattenvårdsprojekt (LOVA) för åtgärder att minska övergödningen i vattendrag i Laholms och Halmstads kommun.

I Laholms kommun ligger fokus främst på åtgärder i Smedjeåns/Söderåns avrinningsområde och det kan även bli aktuellt med insatser i Lillån.

LT träffar naturvårdsbiolog Kalle Ström Töttrup på Hushållningssällskapet när han är på studiebesök hos hasslövsbon Conny Petersson.

– Vi kommer ut till markägare och hjälper till med rådgivning och hur man söker finansiering för att anlägga nya våtmarker och restaurera befintliga, säger Kalle efter att han vadat in från mätningar i våtmarken där kaveldunet tagit över.

Våtmarkerna behöver underhållas för att vara effektiva.

– Det slammar och växer igen och det krävs skötsel för att undvika att det blir blött på andra ställen. Våtmarken fungerar som näringsrening och just den här tar hand om dräneringsvatten från åkrarna där uppe, säger Kalle när han står i dalsänkan nära Stensån och pekar i riktning mot Hasslövs samhälle och Hallandsås.

Conny Petersson anlade våtmarken 2000-2001 men den har efterhand vuxit igen och behöver nu restaureras. Foto: Rickard Gustafsson

Åkrarna där uppe är Conny Peterssons. Han tog över över sin farbrors gård i Flintarp i mitten av 1990-talet. Jordbruksfastigheten består av 34 tunnland betes- och odlingsmark som han arrenderar ut till storbonden Lars-Inge Gunnarsson.

Det är snart 25 år sedan Conny anlade våtmarken. Den och andra liknande våtmarker har fyllt en stor funktion för att minska kväve- och fosforläckaget ut i Stensån och Laholmsbukten.

– Jag vill hjälpa till så gott jag kan. Man vill ju att miljön ska bli bättre och dessutom är den här platsen lämplig för en våtmark då odlingsförmågan aldrig varit särskilt bra just här, säger Conny.

Runt våtmarken är det ett synnerligen aktivt djurliv och där ses ofta gäss, sjöfågel, tranor och snäppor. Conny har gjort flera andra spännande upptäckter.

– Jag vistas mycket här nere och tittar på fåglar och grodor och blivit väldigt intresserad av djur- och fågelliv. Jag har till och med sett havsörn och faktiskt också stått öga mot öga med en utter. Det var mäktigt!

Conny Peterssons våtmark fångar upp kväve och fosfor från närliggande åkrar och hindrar näringsämnena att nå Stensån och sedermera Laholmsbukten. Foto: Rickard Gustafsson

Kalle Ström Töttrum berättar att våtmarkerna har gjort och gör stor skillnad för att dämpa övergödningsproblematiken.

– Samtidigt är det viktigt att belysa helheten. Vi löser inte näringsreningen och översvämningsproblematiken enbart med att anlägga våtmarker, men det är en väldigt positiv åtgärd.

Det viktigaste av allt är att lantbruket inte använder sig av mer gödning än nödvändigt.

– Utvecklingen har gått framåt i takt med att kunskapen blivit bättre. Det finns ingen lantbrukare som vill göra åt mer gödning än nödvändigt, för det kostar ju pengar, säger Kalle.

Apropå pengar så bedömer Hushållningssällskapet att de tilldelade anslagen räcker för cirka 30 åtgärder. För den markägare som skulle vilja dra sitt strå till stacken är dock dörren inte stängd.

– Det är bara att höra av sig till oss. Finns det inte pengar inom just det här projektet så hjälper vi gärna till med ansökningar till Jordbruksverket, säger Kalle Ström Töttrup.

Kalle Ström Töttrum, naturvårdsbiolog på Hushållningssällskapet i Halland. Foto: Rickard Gustafsson